Björklund i Almedalen

Jag lyssnade lite på Jan Björklunds tal i Almedalen i kväll. Men mer följde jag utfrågningen av honom efter talet. Jag är lite tveksam till den formen av utfrågning av partiledarna som äger rum där. Inslagen med att de ska plocka upp en liten rosa låda och ur den fiska upp små lappar med personliga frågor, tycker jag inte ger ett dugg. Inte heller hur de placerar sina partiledarkolleger på en höger-vänsterskala som i år har kompletterats med en lodrätt historia där hårda frågor är åt ena hållet och mjuka frågor åt det andra hållet.

Det enda roliga tycker jag var att det åtminstone vid två tillfällen, förmodligen tre eftersom jag inte såg de första minuterna, via en skylt talades om för tittarna att det var Jan Björklund (FP) som svarade på frågorna. Det rättades senare till det korrekta Jan Björklund (L).

Björklunds budskap då? Jo, han talade om de ökade klyftorna i landet. Framför allt klyftor mellan etablerade svenskar – om jag kan uttrycka det så – och invandrare. Där finns en stor klyfta mellan dessa grupper och den växer som sagt. Åter igen vill jag tala om att det var dåvarande Folkpartiet som för tolv-tretton år sedan årligen presenterade rapporter om utanförskapsområden i landet och att något måste göras för att de inte ska bli fler.

Under åren sedan dess har ingenting i praktiken hänt som förbättrat situationen och jämnat ut skillnaderna. Varken av den dåvarande socialdemokratiska regeringen och inte under alliansregeringens år vid makten och inte nu heller med den rödgröna regeringen som Stefan Löfven leder. I och för sig är det så att en stor majoritet av de jobb som tillkommit under senare år har tillsatts med personer som har kommit till oss. Men det räcker inte.

Det är förstås bra att Jan Björklund har förstått att det är bra att ta upp den här frågan. Integrationens brister måste åtgärdas eftersom det inte är bra för vårt land om klyftan mellan olika grupper ytterligare vidgas. Men det räcker verkligen inte med att prata. Risken är uppenbar, som jag ser det, att integrationsfrågan blir en stor fråga – det är tydligen den fråga som väljarna anser vara den mest angelägna – och att partierna mer eller mindre kappas om att hävda att de vill mest och bäst.

Björklund presenterade ett program i 34 punkter som Liberalerna ska ska ta ställning till vid höstens landsmöte. Jag har inte satt mig in i alla dessa punkter, men det tycks som att det är ett någorlunda brett program som lagts fram där skola, jobb och värderingar är viktiga punkter. Jag har alltid hävdat att det krävs oerhört många insatser från snart sagt alla delar av samhället. Självklart måste skolorna i utanförskapsområdena bli bättre i bemärkelsen att de bättre lyckas engagera eleverna för skolarbetet och därmed höja betygsnivåerna. Många fler jobb måste skapas och helst då utanför dessa områden. Att påverka värderingarna kräver insatser i skola, på arbetsplatser, genom föreningar och på många andra sätt. Rättsvårdande myndigheter måste engageras på ett mer helhjärtat sätt liksom sociala myndigheter. Ja, det är sannerligen inte någon brist på arbetsuppgifter vare sig för professionella aktörer i företag och offentliga sektorn eller för frivilliga krafter. Men om dessa kan manas fram genom att partiledarna tävlar om vem eller vilka som är bäst i frågan är mycket tveksamt. I slutändan kommer det också att krävas ganska stora resurser för att bryta den i dag negativa utvecklingen som innebär att utanförskapsområdena blir fler.

Apropå politik, som ju är ordentligt på tapeten i och med Almedalsveckan, så tycker jag att allt tal om vilka som ska regera med vilka är som att prata om egentligen ingenting. Allt blir spekulationer och valet är ju trots allt inte förrän om drygt ett år. Det hinner hända mycket än. Den frågan blir förstås aktuell nästa år och mer aktuell ju närmare valet kommer och beroende på hur opinionsvindarna då blåser.

Min dag i dag har varit lugn och stilla med det sedvanliga passet på Friskvårdskompaniet  som start. Sedan har det handlat om inläsningar, bokläsning och annat som kanske inte varit så särskilt produktivt. Och så har dagen rullat över till sen kväll och snart natt.

 

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.