Oförlåtligt, tycker jag

På ett sätt kan jag förstå reaktionen. Men ändå inte. I tisdags inträffade en olycka på en mindre väg i Tierps kommun. Sex barn blev påkörda av en bil som kördes av person i 80-årsåldern. En del av barnen klarade sig nästan utan skador medan en sjuåring har livshotande skador och en fyraåring allvarliga skador.

Vid en sådan olycka blir det naturligtvis stor uppståndelse och upprörda känslor. Kaoset som uppstår innan ambulanser och polis är på plats är fullt förståeligt. Men att det – mitt i detta – någon ger sig på bilföraren och slår honom. Det tycker jag är oförlåtligt. Utredningen om hur olyckan har gått till har bara börjat och vi får väl så småningom veta exakt vad som hänt och vilka omständigheterna har varit som ledde fram till olyckan.

Självklart har bilföraren ett ansvar för vad som har hänt. Det har alla förare i snart sagt alla situationer. Men det kan också tänkas att när det är sex mindre barn på en ganska liten väg så är en del av skulden också deras – även om de naturligtvis inte kan ställas till svars. Föraren var inte påverkad på något sätt och garanterat både chockad och förtvivlad över vad som hänt. Men att ge honom stryk på plats – det är att gå alldeles för långt.

Jag ser och hör att den brasilianska fotbollsspelaren Neymar kommer att lämna sin klubb Barcelona. I dag deltog han inte på träningen efter att ha fått tillåtelse av det av sin tränare. Ryktena säger att han kommer att gå till Zlatans gamla klubb, Paris Saint Germain. Det pris som Paris SG får betala är vansinnigt – utköpsklausulen för Neymar i hans kontrakt vet att berätta att den som vill ha Neymar får betala 2,13 miljarder kronor!

För inte så länge sedan var jag inne på ämnet hur mycket elitidrottare kan ersättas med. Då med exemplet från simdrottningen från långbane-VM Sarah Sjöström (som för övrigt satte ett nytt världsrekord på 50 meter fritt på kort bana i dag). Men att betala 2,13 miljarder kronor för att få en spelare med i sitt lag – är det verkligen vettigt? Är någon människa värd så mycket? Kommer en sådan investering verkligen att betala sig? Kommer tusentals och åter tusentals PSG-fans att söka sig till matcherna och med dyra biljetter se denne förnämliga lirare? Kommer eventuella ersättningar från olika TV-kanaler som visar PSG:s matcher att betala köpet av Neymar? Ja, troligen. För så är det i branschen. Eller rättare sagt – så är det inom herrfotbollen.

Nu återstår det att se om Neymar kan leva upp till de krav som ställs på honom. Nämligen att göra mål. Många mål. Helst i varje match. Var leken och glädjen med fotbollen tar vägen vet inte jag. Men någonstans försvinner den på vägen mot stjärnstatus och ofattbara pengar.

Min dag har varit bra, trots att det inte är på väg att ramla in 2,1 miljarder på mitt bankkonto. Jag har kämpat med att försöka hjälpa hustrun som är i Kairo med att få koll på var hennes resväska har tagit vägen. Fortfarande har den inte kommit fram och i Kairo på flygplatsen möttes hon av det oförskämda beskedet att ”det är inte vår sak” att hålla reda på förlorade resväskor. OK, väskan kom inte fram och det är Swissairs ansvar. Men att på fjärde dygnet fortfarande inte ha en aning om var väskan är är faktiskt riktigt dåligt. Det finns ju streckkoder och andra identifikationer på varje väska och det kan inte vara så märkligt att slå in koderna och se var väskan är.

Riktigt besvärligt är det dock och det blir väl en fight, som det känns, att få fram väskan till hustruns destination. En gång tidigare har vi förlorat bagaget när vi åkte till Kairo. Då försvann både min och fruns väskor och det var hur bökigt som helst. För i min väska låg laddaren till datorn som jag behövde för att kunna göra mina dåvarande frilansjobb. Vi fick åka taxi en hel dag mellan olika ställen i Kairo innan vi hos en av de tre Applehandlarna fick tag på en laddare.

I morgon får jag väl fortsätta med det här arbetet samtidigt som jag har en hel del administration att klara av. Det vill säga få in papper i pärmar och nogsamt bokföra alla händelser. Dessutom bara måste jag komma igång med det skrivande som jag tycker är mer och mer angeläget.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.