Vill ha uppmärksamhet

Långfredagarna när vi var barn var inte några roliga tillställningar. Vi fick inte vara ute och leka och jag minns inte att vi fick leka ens inomhus. Vi skulle vara tysta och stilla. Det var verkligen långa dagar, dessa långfredagar. Tydligen hade det religiösa budskapet ett stort inflytande på samhället då för tiden. Lyckligtvis är det inte så längre. Nu håller man det inom kyrkolokalerna. Dit får de troende bege sig för att vara med och delta i den största kyrkohelgen under året. Om jag har förstått saken rätt.

I morse var jag nästan ensam på Friskvårdskompaniet och i den träningslokal där vi brukar hålla till. En bidragande orsak till den glesa uppslutningen är säkert att det var en helgdag. Många hade nog kostat på sig sovmorgon. Undrar hur det blir på måndag när det är annandag påsk. Gissningsvis blir det inte heller då särskilt många som kommer dit. Och frågan är väl om jag ens kommer dit. I dag vaknade vi ju tidigt ”på rutin”, men den kan ju tänkas ha gått över till måndag. Vi får väl se.

I dag samlades tiotusentals palestinier vid  gränsen mellan Gaza och Israel. Israeliska källor uppskattar antalet till 30.000 medan palestinierna säger att det är 100.000. Båda parter har intresse av att frisera siffrorna, men antagligen är den riktiga siffran någonstans mitt emellan. Anledningen till att palestinierna genomför den här samlingen är att det är årsdagen av den så kallade Landdagen för 42 år sedan. Då sköts sex israeliska araber ihjäl. De protesterade mot att Israel konfiskerade deras mark.

Landdagen och den markering som görs varje år – ”Återvändandets marsch” – har i år fått lite mer bränsle än tidigare. Tanken är att demonstrationerna ska fortsätta fram till den 15 maj. Det datumet är den så kallade Nakna-dagen till minne av den palestinska flyktingskatastrofen 1947–49 i samband med den israeliska statens tillblivelse. 15 maj är också det datum sam har satts ut när den amerikanske presidenten Donald Trump kommer till Israel för att inviga den amerikanska ambassadens nya lokaler i Jerusalem. Ett beslut som togs tidigare och som sannerligen inte bara retat upp palestinierna utan många andra länder.

I dag har i alla fall israeliska styrkor som bevakar gränsen mot Gaza skjutit ihjäl tolv demonstranter och långt över hundra personer har skadats. Fler kommer säkerligen att få plikta med sina liv för sitt deltagande i demonstrationerna. Jo, det sägs också att ytterligare en anledning till varför det är så många demonstranter i år är att palestinierna är missnöjda med att världen tappat intresset för den palestinska kampen. ”Det skrivs och rapporteras bara om Syrien och Nordkorea”, lär någon ha undsluppit sig till något mediaföretag.

Om detta är ett skäl så är det i sanning sorgligt. Arrangörerna av Återvändandets marsch är ju det i Gaza styrande Hamas. Och så är det så lätt för dessa arrangörer att hetsa ungdomar till aktioner som israelerna uppfattar som hot varvid de unga beskjuts, skadas  och/eller dödas. Det är ju så man får internationell uppmärksamhet på en konflikt, hur cyniskt det än är.

Fredsprocessen i området har totalt gått i stå. Trumps beslut att flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem gjorde situationen mer spänd än tidigare. Det faktum att den palestinska grupperingarna Hamas (i Gaza) och Fatah (på Västbanken) är som hund och katt på varandra underlättar sannerligen inte fredsarbetet.

Konflikten mellan Israel och palestinierna har varit synnerligen levande alltsedan den israeliska staten bildades. Dessvärre tvivlar jag på att jag under min livstid kommer att få se en fred i det området. Och en utveckling i flera arabiska länder i Mellanöstern och Nordafrika som är demokratisk, stillsam och fri från motsättningar mellan religiösa grupperingar. Länderna har i grunden en väldig potential. En potential som i dag totalt slarvas bort genom exempelvis korruption (där ledarna korpar åt sig mest), eftersatt infrastruktur och svällande budgetar för polis och militär.

Min dag har varit bra även om den skulle ha kunnat kännas och vara ännu bättre. Men det kanske framtida dagar blir.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vill ha uppmärksamhet

  1. Bosse skriver:

    Trevlig helg, mannen!
    Solveig & Bosse

Kommentarsfältet är stängt.