Glassade i stan

Det var ju inte alls spännande på det sätt som de första rapporterna tydde på. Men det är lite spännande på ett helt annat sätt – det där med ubåten som hittades i förra veckan i svenskt vatten. Det är mycket riktigt en rysk ubåt av Som-klass, men den sjönk efter kollision med ett svenskt lastfartyg, SS Ångermanland, 1916. För 99 år sedan.

Ubåten har naturligtvis ett marinhistoriskt och försvarshistoriskt intresse. Men det är knappast troligt att vare sig svenska myndigheter eller ryska – om de har intresse av det – kommer att bärga vraket. Ombord finns 18 döda sjömän och kutymen är väl, om jag har förstått det rätt efter alla diskussioner som uppstod efter Estoniakatastrofen, att havet även fortsättningsvis får fungera som grav. Jag kan dock tänka mig att efterlevande släktingar skulle vilja komma hit för någon form av minnesceremoni, vilket vi borde kunna både arrangera och bjussa på om det finns släktingar som är intresserade av något sådant.

Tydligen finns det en lång rad vrak som ligger lite överallt på Östersjöns botten. Alla är naturligtvis inte undersökta och alla är kanske inte så där intressanta. Dock har jag läst om att det skedde stora katastrofer under andra världskriget och särskilt under slutet av det i sydöstra delarna av Östersjön. Om de vraken undersökts har jag inte en aning om, men tar det inte för otroligt. Fler än man tror är intresserade av marin historia och krigshistoria.

Dagen har varit väldigt bra. Ett fantastiskt väder medgav att jag för andra gången i år kunde ta en promenad ner till stan i bara skjortärmarna. Det var länge sedan jag tog en lite längre promenad och varje gång jag gör det tänker jag att jag måste försöka få det till en vana. Det gick så mycket lättare för några år sedan, så varför skulle det inte gå nu.

Men som alltid har det med viljan att göra. Som att sluta röka. Jag vet att jag borde, men den 100-procentiga motivationen finns inte och när inte den finns så garanterar jag att det finns tusen skäl att fortsätta med eländet.

Apropå onyttigheter så passade jag på att gå in i glassbutiken som Alhems trädgård har öppnat i stan. Det var inte så mycket folk där, faktiskt inte en enda när jag gick in, men under tiden som jag var där ramlade det in en del kunder. Jag gillar satsningen som de har gjort, men jag tycker nog att de inne i centrum någonstans borde ha en skylt eller annan information om att glassfabriken och -butiken bara ligger lite drygt 100 meter österut.

God var glassen i alla fall, om än att jag nästa gång nog väljer andra smaker. Det finns ju så många att välja mellan. Det besöket spar jag nog till dess dottern kommer upp om en och en halv vecka. Bekanta träffade jag också på hemvägen, som var trevligt att prata med.

Sedan blev det lite ideellt jobb för Sunnanå. Än så länge är det relativt lugnt även om det är höststart nu på torsdag kväll hemma på Norrvalla när Östersund kommer på besök. Nästa vecka drar det verkliga arbetet igång lite långsamt för att sedan maxa resten av månaden. Verkligen en utmaning, eftersom jag inte har haft så mycket på agendan under en månad, så mycket av olika saker, på många år. Jag ser fram emot det.

 

 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | 2 kommentarer

Ubåtsfynd och EM-guld

Vad spännande! Ett svenskt vrakletarföretag, Ocean X Team, har efter tips från det isländska företaget Ixplorer Ocean Research hittat en i oskadd ubåt på botten bara en och en halv sjömil från land någonstans längs ostkusten i Mellansverige.

Fyndet gjordes förra veckan och försvarsmakten är naturligtvis informerad. Försvaret har tittat på den videofilm som togs när vraket hittades och den finns förmodligen i delar att ses också på en flera tidningars hemsidor. Bilderna visar definitivt en ubåt och så kallade kyrilliska tecken, vilket åtminstone vrakletarföretaget uppger är talande för en rysk undervattensfarkost.

Hur länge ubåten legat där på botten är det inte någon som kan säga något om. Inte heller är det bekräftat att det är en rysk ubåt. Fortsatta undersökningar kommer självklart att göras och jag blir inte förvånad om Försvaret så småningom bärgar ubåten för att närmare undersöka den.

Eftersom alla luckor är stängda är det troligt att besättningen finns kvar där och det kan ju i så fall bli en lättnad för de anhöriga någonstans att få hem kvarlevorna för begravning. Att det sedan kan bli en del politiska förvecklingar med det land som farkosten kommer från är givet. Och förmodligen blir det ordentlig snurr på diskussionerna, eller rättare sagt spekulationerna, om hur och när svenska vatten har kränkts av främmande makt.

En ubåt från ett annat land som ligger på botten i svenskt vatten är ju helt avgjort ett bevis som inte kan förnekas av någon. Storleken på farkosten är ju så stor att den knappast kan ha förts dit av undervattensströmmar eller av annan anledning ha hamnat där. Felnavigering av en omtöcknad besättning? Knappast.

Eftersom det är rackans sent nu blir det bara några ord om att det svenska U19-landslaget blev Europamästare i dag. Med 3–1 slog man Spanien i finalen där borta i Israel. Det är så roligt och förhoppningsvis blir det ett steg i uppgraderingen och uppskattningen av svensk damfotboll. Sunnanås Lovisa Koss, målvakten, var ju ner en sväng till laget som extrainkallad eftersom det var lite krisartat en stund med målvakterna. Om hon får någon medalj är väl inte troligt. Synd i så fall och synd att inte Sunnanås ytterst lovande och redan nu duktiga forward Christine Tjärnlund fick vara med. Men båda dessa flickor kommer förr eller senare att få plats i landslag. Det är jag övertygad om.

Vill också puffa för matchen som det kombinerade Sunnanålaget ska spela mot TV-laget på Sörvalla 7 augusti. Det blir mycket mer än fotboll som det kommer att bjudas på. Det blir en händelserik och skojig kväll som jag hoppas att så många som möjligt vill uppleva.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Kort om slappdag

Tänk att det inte blev något inlägg i går på denna blogg. Det händer sannerligen inte särskilt ofta. Ibland tror jag inte att jag ska hinna med att skriva eller ha något att skriva om, men så blir det några rader i alla fall.

Att det inte blev något i går beror på att vi ju åkte till Luleå, där vi trakterades med god mat och gott sällskap. Vädret var fint när vi väl var där, men på vägen upp var det några ordentliga skurar som vi körde igenom. Senare på dagen såg vi bilder på NSD:s hemsida att det förekommit åtminstone två tromber i närheten. Fascinerande att se de bilderna.

Det skiljer sig märkbart på ljuset mellan Luleå och Skellefteå. Vi lurades av att det var ljusare där än här och kom inte iväg förrän sent (varför kör inte värdarna hem gästerna när det börjar bli sent? Fast å andra sidan kanske man borde ha fattat piken redan när värdinnan frågade om vi skulle sova över…). Så när vi kom hem till Skellefteå var klockan långt över midnatt och inget inlägg publicerades.

På vägen hem var det fantastiska scener i naturen. Ljuset, det absolut stilla vattnet, dimman som låg över en del vatten och ängar. Ja, det var så trolskt och fantastiskt att jag hoppas att jag bevara dessa naturbilder länge i mitt minne.

I går jobbade jag också. Det gjorde jag även i dag. Men dagen i dag har varit särdeles stillsam. Jag har pulat vidare med att försöka organisera allt som ska göras för Sunnanå i nästa månad och jag har strosat omkring i pyjamasen nästan hela dagen. Vädret har inte lockat till några utevistelser.

Lite grann skäms jag över att jag för ett par minuter klädde på mig och kastade mig ut. Jag flyttade nämligen bilen närmare dörren för att det inte ska vara så långt till mitt fyrhjuliga paraply i morgon bitti. I och för sig är jag glad för att jag är förutseende, men egentligen är det ju utomordentligt slappt.

Så därför skriver jag inget mer nu. Jag har ju redan varit alltför öppen med vad jag gjort…

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kryp och kommuner

Sedan en vecka tillbaka – ja, kanske något längre – har jag noterat att det är tyst bland fåglarna. Jag kanske inte har lagt märke till det tidigare år, men det är märkligt. Förmodligen har det väl att göra med att de alla har ramlat in i sin vardag och nu inte behöver vare sig imponera på det motsatta könet eller vakta sina reden och revir. Nu är det bara att leva som vanligt. Jag tycker också att småfåglarna har blivit färre. Skator, andra kråkfåglar och måsar av olika slag tycks dominera. Samt svalorna förstås som ihärdigt far runt i lufthavet för att jaga små flygande kryp.

Apropå det senare måste det vara ganska gott energiinnehåll i dessa kryp. Det är spännande att tänka sig att det nästan oupphörliga flygandet kräver ett visst mått av energi och att den energin kommer från insekter.

Jag har sett program i TV där forskare och andra på fullt allvar hävdar att jordens befolkning faktiskt kan mättas och att ingen hungersnöd någonsin skulle behöva inträffa om vi bara såg till att lära oss att tillaga och äta larver och andra kryp. Tydligen är de väldigt proteinrika och de odlingar av denna mat som krävs är betydligt mindre resurskrävande än det som krävs i dag för att få fram våra grödor. Grödor som till stor del konsumeras och används inom köttindustrin.

Regeringens tanke, som lanserats nyligen, att slå ihop små kommuner till lite större har omedelbart fått mothugg. På ett sätt kan jag förstå det. Att tillhöra en kommun i glesbygd är, trots avfolkning och dålig ekonomi samt en dyster ålderspyramid, att ha en identitet. Om kommunen slås ihop med en annan och kanske får ett annat namn skulle innebära att denna identitet rubbas. Så ryggmärgsreflexen blir nog att varje kommun klarar sig bäst själv.

Undan för undan har kommunerna fått ökat ansvar och därmed ökade kostnader. De små kommunerna med mellan 3 000 och 5 000 invånare har naturligtvis svårt att leva upp till kraven som ställs på den kommunala servicen. Skatteutjämningssystemet räcker inte till riktigt och de höga skattesatserna tjänar ju inte precis syftet att locka till inflyttning.

Tanken att skapa större enheter är inte helt fel. Men den är inte heller helt rätt. Om två glesbygdskommuner slås ihop – min dröm är att Norsjö och Malå går samman och då antar det för mig givna namnet Normal – så blir visserligen befolkningen större. Å andra sidan är de geografiska avstånden precis lika stora som tidigare och det blir svårt att hålla ihop den administrativa skapelsen. Kraven på i så fall större kommuner är lika som tidigare och ekonomin kommer inte att förbättras till sådan grad att en sammanslagning egentligen är motiverad.

Ett frivilligt samarbete i ökad utsträckning kan mycket väl leda till bättre utnyttjande av specialister som kommunerna måste ha. Det finns mycket administrativt arbete som kan läggas under samma hatt som förbilligar driften för småkommunerna.

En översyn, igen, av skatteutjämningssystemet skulle väl inte heller sitta i vägen. Men den kanske bästa reformen vore om regeringen ser till att småkommunerna får behålla en del av de värden som exporteras söderut i form av el från vattenkraft och malm från gruvorna för att ta några exempel. Vattenkraftsåterbäringen som den fungerar i Norge är ett utmärkt exempel på att glesbygden kan hållas vid liv på en klart acceptabel nivå.

Nej, nu är det fredag och det är dags att sluta skriva. Min aktivitet i dag har inte hållit det tempo som jag önskat. Men det beror helt och hållet på att jag känt mig lat.

 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Ny jord hittad

Vad skönt! Nu har vi en plats att vara på när vi väl har lyckats förstöra jorden. Nasas rymdteleskop, Kepler Space Telescope, har hittat en planet som nu heter Kepler-452b. Den sägs vara mycket lik jorden och ligger i en beboelig zon i förhållande till sin sol som heter moderstjärna i det fikonspråk som används. Moderstjärnan heter Kepler-452 och vår ”jordlike” ligger bara fem procent längre bort från sin sol än vad jorden ligger från solen. Efter vad som har kommit fram hittills så har Kepler-452b 60 procent större diameter än jorden och det tar 385 dagar för den att snurra runt sin sol.

Nu blir det nog inte så att vi kan fara dit och börja förstöra den planeten också eftersom den ligger 1 400 ljusår från oss och i den yttre kanten av vår galax, Vintergatan. Det är jättelångt borta om man betänker att månen ”bara” ligger 4 x 10 (där tian ska vara upphöjd till -8) ljusår från oss. Medelavståndet till månen är lite drygt 38 439 mil och det blir den där konstiga formen för att få det till ljusår. Jag är naturligtvis inte människa att räkna ut det eftersom jag var usel i matematik i skolan, om än det är ett fascinerande ämne.

Forskarna tror att Kepler-452b består av sten och att det är högst troligt att det finns vatten där. Och då ställs naturligtvis frågan – i alla fall ställer jag den – om det finns liv där och i så fall vilket slags liv? Ända sedan jag i tämligen ung ålder började förstå hur gigantiskt stor – ja, oändlig – universum är så är det givetvis så att det finns liv lite överallt. Vi är sannerligen inte ensamma i universum.

Ändå lever vi på den här jorden som om varje dag vore den sista. Allt fler blir medvetna om vikten att leva någorlunda i takt med naturen. Men totalt sett så föröder vi vår stackars planet med en förfärande hastighet. Åtminstone är det vad jag tror. Utifrån ett egoistiskt perspektiv så spelar det inte någon roll men för våra barn och barnbarn kan livet bli tämligen omtumlande när det gäller livsstilsförändringar och miljöförsämringar.

Dagen har för mig varit god, kan jag rapportera. Ärenden på stan, blivit upprörd över något som inte fungerar som det ska med datorn (i morgon blir det ett besök på Grafit med dator, kamera och sladd). När man laddar in bilder från kameran till datorn och bildprogrammet där kunde man tidigare klicka i en ruta så raderades alla bilder i kameran. Plötsligt installerades ett nytt program och då fungerar inte det och det är sannerligen inte meningen att man ska sitta och radera en bild i taget i kameran. Vissa grejer som jag gör när jag är ute med kameran samlar ju hundratals bilder.

Vi får väl se vad de säger och om de kommer på något sätt att fixa det. Annars får jag gå tillbaka till min gamla dator för bildinläsningen.

Och så har jag pysslat med Sunnanå också förstås. Den 7 augusti kommer ju TV-laget hit för att möta ett lag som har satts ihop med gamla fotbollskungar och -drottningar med anknytning till Skellefteå. Jag ska undan för undan ”puffa” för den matchen och alla hoppas vi att det blir mycket folk som söker sig till Sörvalla den fredagen. Det är ju sannerligen inte var dag som det dyker upp så många namnkunniga människor med fotbollskunskaper i stan.

Och med det får det vara nog för i dag.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar

Offensiv mot maffia

Träning på morgonkulan och samtal med en kompis där innan dagen började med jobb som räckte hela förmiddagen och en bit in på eftermiddagen. Vädret blev finare och finare, men kunde likt förbaskat inte locka ut mig på en längre promenad. Sen eftermiddag besökte jag i stället Norrvalla där jag kollade in Sunnanås damlag när de tränade samtidigt som jag gjorde det jag skulle göra där. Under hösten kommer jag att besöka alla lag, vilket ger mig en bra bild av verksamheten som finns i föreningen.

Ute i stora världen fascineras jag av fyndet som man har gjort på universitetet i Birmingham. Där har det legat pergamantssidor från Koranen i väl 100 år utan att man kikat närmare på dem. Det har man gjort nu och genom den så kallade kol-14 metoden har man kommit fram till att sidorna skrevs någon gång mellan 568 och 645.

Betydligt mer spännande för historikerna blir det när man ser till när profeten Muhammed tros ha levat – 570 till 632. Det innebär att den som skrivit texten med stor sannolikhet har känt eller direkt lyssnat till Muhammed. Det är i alla fall vad forskarna tror och det kan nog ha en ganska stor sannolikhet. Att det som går att läsa är snarlikt det som finns i Koranen i dag gör det än mer spännande.

Bland muslimer är fyndet en stor händelse, vilket man kan förstå. Och i synnerhet för de muslimer som bor i Birmingham, som ju varit så nära vissa originalsidor i Koranen utan att ha haft en aning om det. Å andra sidan är det inte heller några andra som haft aningar om det. Stillsamt kan man fundera på vilka skatter som fortfarande går att hitta i det universitetets arkiv.

Jag ser också att den italienska polisen har slagit till mot den syditalienska maffian ´ndranghetan – en maffia som kontrollerar en stor del av spel i butiker och på nätet – och beslagtagit värden som motsvarar drygt 19 miljarder kronor eller två miljarder euro. För två veckor sedan beslagtog italienska myndigheter tillgångar på 1,6 miljarder euro hos en siciliansk maffiafamilj. Fortsätter den italienska polisen och myndigheterna på den inslagna vägen kanske den sägenomspunna och våldsamma och kriminella maffian kan börja knäckas. Men bara kanske. Maffian har i olika former en lång historia och låter sig inte avfärdas så lätt. Det finns en risk för att olika maffiaorganisationer kan slå sig samman mot den gemensamma ”fienden” – den italienska staten. Vi får väl se vad som händer.

I Sverige händer ingenting, som jag ser det. Alla tycks ha semester. Även journalisterna. Det är klent med nyheter och är det några sådana handlar det mest om olika så kallade blåljusnyheter.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar

Sommarvarningar

Det är en del varningar som cirkulerar så här i semestertider. Till en del är det naturligtvis berättigade pekfingrar, men till en annan del beror nog varningarna på att det inte finns så mycket annat att skriva om när samhället och politiken tar semester. Bara i dag ser jag att det varnas för vägpirater sedan en kvinna som stoppats tvingades att köra till en bankomat och ta ut pengar. En man hade hoppat in i bilen och hela tiden förföljdes hon av en annan bil med två män i. När de tagit pengarna som hon tvingades ta ut stack de iväg.

Så nu är polisens tips och råd att aldrig stanna för någon som står och vinkar vid vägkanten eller som försöker stoppa bilen genom att ställa sig på vägen. Även om alla naturligtvis inte är vägpirater utan faktiskt behöver hjälp så ska man inte stanna för att vara på den säkra sidan.

Ett minne dyker upp från länge sedan. Brorsan hade körkort men inte jag. Vi hade varit i Kosta om jag minns rätt och var ute på stora vägen mot Kalmar. Då tog brorsan en paus, om det var för att pinka eller röka har jag i dag inte någon aning om. I alla fall så tyckte jag att det var en god idé att vara glad och försöka göra andra glada genom att vinka till de förbipasserande bilisterna.

Det gick bra och många vinkade tillbaka till dess en bil tvärnitade så det skrek i asfalten. Bilisten slängde in backen och kom snabbt in på vår parkeringsficka.

”Vad i helvete har du gjort?” frågade brorsan och jag muttrade väl något om att jag bara vinkat. I alla fall drog brorsan till med en lögn om att vi fått soppatorsk, varvid karl´n baxade in sin bil intill våran (egentligen farsans) och ur bagageluckan fiskade fram en gummislang.

Det var en handlingskraftig man som stannat, må jag säga. För han stoppade ner gummislangen i sin bensintank och så sög han upp bensin till den kom i munnen på honom och då stoppade han ner slangen i vår tank. Han spottade och fräste och lät några liter rinna ner i vår bil. Brorsan kände sig tvungen att ge honom några spänn för besväret och så drog vår räddare iväg igen.

Gissa om jag fick skäll av brorsan och det var faktiskt inte helt utan grund. Och jag lärde mig min läxa. Nu vinkar jag inte om jag står still, men däremot kan jag glatt vinka till andra och kanske till och med signalera med ljuset. Särskilt om jag möter någon i en Mazda. Vi måste ju hålla ihop, vi som är så kloka…

En annan varning som gått ut i dag är att man inte ska hyra ut lägenheten hur som helst till turister. Det finns tydligen cirka 10 000 personer, varav 6 000 i Stockholm, som är beredda att göra det enligt en världsomspännande marknadsplats, Airbnb. Att varningen utgått beror på att man faktiskt, både som hyresgäst och bostadsrättsinnehavare, måste ha tillstånd att göra det. Formellt kan man man bli av borätten, om än det inte blir så i praktiken. Men problem kan det skapa. Och problem vill man inte ha.

Sedan har vi alla de traditionella varningarna – mot orm- och fästingbett, mot för intensivt solande och mot hastigt uppkomna sommarserveringar där det kan slarvas med matlagningen. Och varningar mot så mycket mer.

För min egen del gäller det väl bara att göra som man brukar. Det har ju gått bra hittills. Så då går det nog bra i morgon också.

I kväll var jag ner till Norrvalla och kollade Sunnanås träningsmatch mot Morön. Sunnanå vann precis enligt ritningarna, det skiljer ju några divisioner mellan lagen. 8-0 blev det och det var roligt att se. Jag har en mycket bestämd känsla av att Sunnanå kommer att göra en bättre höstsäsong än vårsäsongen visade sig vara. Och den känslan har jag haft långt innan jag såg kvällens match som knappast kan kallas en ordentlig värdemätare på lagets form.

I morgon blir det jobb av både det ena och andra slaget. Mest faktiskt av det andra, ideella, slaget.

Publicerat i Uncategorized