Olika normer

3–1 i matcher till Frölunda i SM-finalserien. Och först till fyra vinner SM. Det är onekligen Frölunda som har, som det heter, matchboll när lagen möts i Skellefteå Kraft arena på söndag eftermiddag. Det här var åttonde gången som lagen mötts den här säsongen. I de sju tidigare mötena har det varit så att det lag som gjort första målet har vunnit matchen. I finalserien har det fram till i dag bara varit bortasegrar.

Frölunda bröt den trenden. Skellefteå gjorde första målet men förlorade vilket innebar att det blev första hemmasegern. Vi får väl tro och hoppas på att också Skellefteå vinner hemma så det blir en reducering i matchserien och chans till en kvittering borta på torsdag. I så fall. Men det är alls inte heller omöjligt att Frölunda tar hem SM-guldet nu på söndag.

Nog kommer jag att kika på matchen på tv. Men samtidigt kommer jag att hålla koll på hur det går för Sunnanå SK som spelar borta mot Hovås ungefär samma tid som hockeyn pågår. Jag träffade i dag som allra hastigast Sunnanås tidigare tränare under fem år, Martti Tikkanen. Han bara log och konstaterade att Sunnanå under hans år aldrig lyckades vinna eller ens få oavgjort mot något lag från Göteborg. Det låter ju inte bra. Å andra sidan är det inte historien som avgör nutiden och kanske kan Sunnanå vända statistiken på samma sätt som Frölunda gjorde i hockeyn i dag.

I dag tog jag mig samman och drog iväg på en timslång promenad. Jag passade på under förmiddagen – ja, det blev väl runt lunchtid – när det var skapligt väder. Det kändes gott och nu återstår det bara att försöka göra det hela till en vana. Det är ju i alla fall plusgrader nu och det gör det lättare för mig – åtminstone mentalt – att dra på mig gympaskorna för en tur utomhus.

Miljöpartiet har problem för närvarande och det känns som att statsminister Stefan Löfven mer och mer känner att Miljöpartiet är en belastning. Först var det bostadsminister Mehmet Kaplan som för en vecka sedan fick uppmärksamheten på sig för att han träffat personer på en middag som representerar islamistiska intressen som stöds av våld. Det hela slutade med att Kaplan sa upp sig som statsråd.

Knappt var detta gjort förrän det stod klart att en annan miljöpartiet som föreslagits till en plats i Miljöpartiets partistyrelse, Yasri Khan, vägrade att ta en kvinnlig reporter i hand. Det har nu blivit ett väldigt liv om detta och Yasri Khan valde direkt att inte acceptera nomineringen till partistyrelsen. Dessutom lämnade han omedelbart alla sina politiska uppdrag.

Det förtjänar att diskutera en smula om detta. För det första funderar jag på hur det skulle ha mottagits av medierna om en muslimsk kvinnlig politiker hade vägrat att ta en manlig reporter i hand. I så fall hade det i alla fall inte blivit något prat om den stereotypa inställningen att islam förtrycker kvinnor. En sådan handskakningsvägran handlar om att kulturen snarare lärt människorna att det är en alltför intim beröring med det andra könet om man inte tidigare känner personen.

Jag har själv flera gånger mött detta och inte förstått kulturen. En gång i Damaskus blev vi hembjudna till en familj där vi skulle äta mat och umgås med hela familjen. Att kvinnan bar slöja var förstås ingenting märkligt för min del eftersom majoriteten av kvinnor i Syrien gör det. När hon kom för att hälsa sträckte jag fram handen och gick henne till mötes, vilket skapade en knepig situation. Hon tittade förvånat, nästan rädd, på mig och tittade på sin man som, utan att jag märkte något tydligen hade nickat. Så efter en kort stund räckte hon fram handen och vi ”nävhälsade”. Jag märkte inte mycket av det. Bara en sekunds eller två sekunders tvekan. Middagen förlöpte helt normalt men jag fick veta att jag inte skulle tacka och säga hej då genom att skaka hand med henne.

Alltsedan dess är jag på min vakt när jag är i muslimska länder. Jag respekterar inställningen och det är helt ok för mig. Men häromåret gjorde jag bort mig ändå. En kvinna som vi har känt och umgåtts flitigt med under flera år – ensam eller tillsammans med sin familj – blev så glad när vi ringde på dörren och visade oss för första gången på ett år.

Hon slog ut med armarna i sin förtjusning och för mig var det en signal till en – kram. Så jag kramade henne innan hon hann fatta någonting. Nu känner vi henne och hennes familj väldigt väl, så det hela slutade med skratt och det har blivit en god rolig historia i stället. Men aldrig någonsin kommer jag att göra om det misstaget. Det var ett strikt tabu som jag bröt utan att mena det och utan att förstå det.

Men krama om och kindpussa varenda karl man möter – det ska man tydligen göra. Ibland är andra kulturella normer väldigt ovana. Men jag lovar att man vänjer sig vid dem. Så småningom.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Överraskande dom i Norge

Dagens dom från Oslo tingsrätt att den norska staten har brutit mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter när det gäller massmördaren och terroristen Anders Behring Breivik kommer att bli ett samtalsämne i Norge för lång tid framåt. Breivik hade ju stämt norska staten eftersom han anser att han behandlas på ett felaktigt sätt. Domstolen anser att hans isolering, fyra och ett halvt år, är en alldeles för lång isolering samt att de nakenvisitationer som han får genomgå efter att ha haft rast utomhus inte är motiverade av säkerhetsskäl. Dessutom slår domstolen fast att han lidit mental skada på grund av det sätt på vilket han hålls fängslad.

Utifrån ett allmänt perspektiv är förstås ryggmärgsreaktionen hos allmänheten att Breiviks brott motiverar ett hårt fängelsestraff. Breiviks terroristaktioner mot regeringsbyggnaden i Oslo och massdödandet på Utøya som krävde 77 människor liv kommer inte att på något sätt att förlåtas eller förstås av det norska folket. Ingen människa med sunt förnuft och alla sinnen i behåll kan acceptera sådana dåd. Och än i dag visar Breivik inte någon ånger över det han gjorde.

I samband med rättegången i det här fallet hävdade expert efter expert att Breiviks mentala hälsa inte tagit skada av fängelsevistelsen och det sätt på vilket han blivit och blir behandlad. Domen kommer nu att analyseras noga och det är förmodligen inte helt uteslutet att domen överklagas av norska staten. Juridiken lever många gånger sitt eget liv och då på ett sätt som inte överensstämmer med allmänhetens uppfattning om vad som är rätt eller fel. Sådana reaktioner uppstår många gånger varje år i varierande fall även här i landet. Och det gäller i fall där den dömde anses ha gjort rätt, men oftare förstås att den dömde borde ha fått mycket hårdare straff.

Vi får väl se om den norska staten fortsätter den juridiska striden. Landet vill naturligtvis inte bli klassat som ett land som bryter mot de mänskliga rättigheterna, men den stora frågan är om man i så fall vill ge Breivik ny stor uppmärksamhet. Kanske är det bättre att lätta på restriktionerna och isoleringen och låta honom träffa några andra interner ibland. Även om de nog inte vill träffa honom annat än för att ge honom på nöten. Breiviks dåd var avskyvärt och oacceptabelt även för förhärdade brottslingar och ”vanliga” mördare.

Jag läser om Stefan Buijsman, en 20-årig holländare som kom till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Han är synnerligen begåvad vilket inte minst visas av att han 9 april blev den yngste personen som disputerat i Sverige i modern tid. Då, 9 april, blev han doktor i matematisk filosofi vis Stockholms universitet och hans forskning inriktar sig på hur de som inte arbetar med matematik lär sig ämnet utifrån både psykologiska och pedagogiska utgångspunkter. Hans förhoppning är att hans forskning ska leda till bättre undervisningsmetoder.

Jo, kanske behövs sådana förbättringar. Matte brukar inte vara det mest populära ämnet i skolan, även om det måhända är det mest nyttiga ämne som skolan erbjuder. Detta eftersom det finns matematik i det mesta här i världen.

Jag tycker att det är kul att läsa om sådana som Stefan Buijsman. Begåvningar ska man vårda och odla och jag har en mycket bestämd uppfattning om att det finns väldigt många väldigt smarta människor som aldrig har fått den uppmuntran eller andra möjligheter att utveckla sin begåvning. Jag har förmodligen tidigare någon gång skrivit om grannen Hugo i Enånger som var en utomordentlig språklig begåvning. Men i bygden sågs han som en särling och udda fågel som inte var mycket att räkna med. Attityden mot honom förändrades dock när Uppsala universitet gav ut ett lexikon om Enångersdialekten, komplett med hur dialektorden skulle uttalas, som han plitat ihop.

Apropå udda fåglar så har många arter nu kommit till våra bygder. I går kväll såg jag en handfull sädesärlor, vilket gladde mig. Björktrasten har jag inte sett men i skyn svävar måsar och trutar och svanar och tranor. Även om den här veckan känns som ett vädermässigt bakslag med duktiga minusgrader på nätterna och bara någon enstaka plusgrad på dagarna, så är våren på gång. Det känns skönt.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Viri cruenti

Jag vet inte om det är konstigt, men lite udda är det i alla fall att finalserien i hockeyn hittills slutat med bara bortasegrar. Nu har Frölunda chans att koppla greppet på torsdag och då kan allt avgöras redan på lördag om inte Skellefteå AIK skärper sig och spelar bättre än de gjorde de två första perioderna i dag och i lördags.

Nåväl, vi får väl se hur det går. När taffligheterna var som flest i början av matchen – från SAIK:s sida – kom ett minne över mig. I gymnasiet i Lindesberg hade vi någon form av skolturnering i hockey som vi grabbar i klassen (den klass som i år firar 50 år efter studentexamen) naturligtvis skulle vara med i. Vi var ju bara fem grabbar i klassen och det räcker ju inte för att ställa ett lag på isen. Så vi fick låna en skolkompis som gick på reallinjen och han fick stå i mål.

Att vi var latinare visade vi genom att döpa vårt lag till det klämmiga och skräckinjagande namnet Viri cruenti, som jag vill minnas betyder De blodiga männen. Det blev bara en match för oss. Bättre var vi inte. Och jag har inte en aning om vilken klass vi spelade mot, men det kan ha varit reallinjens klass. I den klassen gick Lars-Erik Robach som var aktiv hockeyspelare i Lindesberg, som då huserade i division 2. Om han var med var vi givetvis helt chanslösa. Det hjälpte inte oss med den inlånade målvakten och att Bengt Olof höll på Brynäs och Arne på Västra Frölunda.

Själv fick jag ett par minuter i utvisningsbåset. Jag hade kört över en motståndare. Men det var inte med vilja, kan jag lova. Jag hann helt enkelt inte väja undan. Rakt fram gick det väl att åka och då kunde inte jag hjälpa att det stod någon i vägen… Roligt minne är det i alla fall. Karriären i hockeyn inskränker sig till denna enda match.

Däremot spelade vi oftare hockeybockey som var en sport som aldrig slog igenom. Bandyklubbor och bandyboll på hockeyrink. Jag kan rakt och ärligt säga att jag inte var duktig i den sporten heller. Det berodde väl på skridskorna. Säger vi.

För det dröjde innan vi hade råd med så kallade helrör. Det som är skridskor i dag. Innan dess hade vi halvrör som var en skridskoskena och ovanpå den skulle man sätta foten på en liten platta. Vid hälen fanns det ett ”stopp”, men framåt passade vilka pjäxor eller grova skor som helst. Även storleksmässigt. För med en liten vev kunde bredden anpassas till skon och det gällde att skruva ordentligt så att klamrarna höll fast skon i halvröret.

Undrar vad ungdomarna skulle säga om skulle få en sådan utrustning i dag…

Nu på aftonen ser jag att det har fötts en ny kunglighet. Prins Carl Philip och prinsessan Sofia fick en pojke strax efter klockan sex. Det är roligt för dem naturligtvis, men minst lika roligt för den press som brukar bevaka – ja, kanske frossa i – allt som har med kungahuset att göra.

Dagen för min del har varit nästan datorfri. Jag har helt enkelt haft annat att göra. En god stund, en timme eller så, stod jag och pratade med en tidigare arbetskamrat. Det var ett gott samtal med en del allvar och en del skämt. Under kvällen pockade också ett engagemang för Sunnanå på både uppmärksamhet och närvaro. Men inte längre än att jag hann hem och se alla målen i hockeymatchen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kaplan och Vattenfall

Jag har inte följt med i kvällens nyhetssändningar. Men jag gissar att en av toppnyheterna var beskedet från statsminister Löfven att han fått in bostadsminister Mehmet Kaplans begäran om entledigande från sin statsrådspost och att statsministern beviljat honom detta. Beskedet kom 12.30 och jag följde presskonferensen som var en smula märkligt upplagd där statsministern först gav beskedet och svarade kort på några frågor. Därefter kom Mehmet Kaplan själv till podiet och förklarade varför han ville avgå.

Förklaringen må förstås och låter trovärdig i så motto att han kanske skulle ha kunnat skriva ned förklaringen själv. Men det tror jag inte riktigt. Under förmiddagen stod det ganska snart klart att de miljöpartistiska språkrören Gustav Fridolin och Åsa Romson ställt in sina evenemang under förmiddagen samt att även Mehmet Kaplan gjort det. Något var i görningen och det troliga är att Stefan Löfven dryftat situationen som eskalerat sedan i torsdags med språkrören. De tre har sedan förklarat för Kaplan att han omöjligtvis kan jobba vidare som statsråd. Sådana situationer brukar regelbundet resultera i att den avgående ministern själv begär att bli entledigad.

Nu blir det finansmarknadsminister Per Bolund (MP) som tar över bostadsfrågorna och näringsminister Mikael Damberg (S) som får ansvar för IT-frågorna. I alla fall tills vidare. Och Kaplan lär väl få en viss statsrådspension en stund till dess att han hittar ett annat jobb. Han har ju inte någon riksdagsplats i botten. Inför valet 2014 valde han att inte ställa upp för ytterligare en mandatperiod eftersom han redan då klarat av två mandatperioder.

Beslutet av göra sig av med Kaplan var nog det klokaste som kunde ske. Kaplan skulle ha fortsatt att vara en belastning för regeringen, men nu är regeringen av med det oket. Dock tror jag inte att det på något avgörande sätt kommer att förändra den breda allmänhetens åsikter om hur duglig och duktig regeringen är.

Intressant är också uppgiften i dag att statliga Vattenfall nu har hittat en köpare till sin tyska brunkolsverksamhet. Försäljningen innebär en så kallad negativ resultatpåverkan på mellan 22 och 27 miljarder kronor. Det är nedskrivningar av värdet på verksamheten har enligt Vattenfalls böcker. Ändå påstås det att det är ett billigt pris för att bli av med en verksamhet vars framtid Vattenfall anser vara hotad av bland annat låga elpriser.

Brunkolsverksamheten har länge varit starkt kritiserad i Sverige och av miljörörelsen i Europa. Nu blir det en annan aktör, ett tjeckiskt bolag (EPH), på den tyska brunkolsmarknaden. Det innebär förstås att verksamheten fortsätter och att användningen av brunkol kommer att fortsätta skita ner luften och bidra till utsläpp av växthusgaser och därmed till den globala uppvärmningen.

Vinsten för Vattenfalls del är att inte i framtiden förknippas med den miljöförstörande verksamheten utan i stället att kunna framstå som ett gott exempel på framställning av så kallad klimatneutral energiproduktion.

För min egen del har det varit jobb på förmiddagen och jobb hela kvällen. Jag överraskade mig ordentligt själv under eftermiddagen när jag plötsligt fick för mig att göra en smulpaj med äpplen i botten. Men det var nog mest för att jag ska få en ursäkt för att kunna sleva i mig vaniljsås.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Dags för Kaplans sorti?

Söndagarna är sådana dagar när det tenderar att bli sena inlägg från det här tangentbordet. Mästarnas mästare följt av Agenda och sedan Dokument utifrån är program som jag sällan missar. Att tiden dessförinnan spenderades för att vara på Sunnanås premiärmatch med det som krävs av mig både före och efter matchen bidrar till att jag inte har tid att skriva tidigare.

Fotbollen först. Det var synd att Sunnanå förlorade. Det var bara med 0–1 men likväl en förlust och det tar nog ett par matcher innan tränaren Jackie Bachtelers lagbygge har satt sig. Det vill säga innan spelarna har funnit sina roller och blir mer samspelta. Viljan som visas är det dock inte något fel på och än bättre lär det bli när alla spelare är friska och kan göra sina insatser. Jag tror att det blir bra i alla fall.

Några rader om hockeyn och finalspelet som pågår. I dag var det Skellefteå AIK:s tur att vinna på bortaplan mot Frölunda. Laget vann med de klara siffrorna 1–4 och nu står det 1–1 i matcher. På tisdag är det hemmamatch för SAIK och förhoppningen då är väl att SAIK spelar lika bra som de gjorde i dag.

För Sunnanås del var det väl lite olyckligt att hockeyn började en timme innan fotbollspremiären startade. En hel del var nog hemma och såg hockey på TV i stället för att ta sig till Electrolux Home Arena. Bara 186 i publiken var lite klent.

Under den senaste tiden har bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) varit i ordentligt blåsväder för sitt samröre med islamistiska terrororganisationer och en turkisk organisation på den extrema högerkanten. Samröret består i att han besök organisationerna och deltagit i möten och middagar. I dag kom det fram att han 2009 uttalat att Israel behandlar palestinier som de själva blev behandlade i Tyskland under nazitiden.

Kaplan var förvisso inte statsråd då, men det sätt på vilket han uttalade sig är grundläggande fel i sak, även om det finns alla skäl att både då och nu kritisera den israeliska regeringen för hur palestinierna behandlas. Att Kaplan försöker tona ned betydelsen av sina möten med organisationer som han absolut inte bör ha någon kontakt med och de luddiga avståndstaganden han har gjort ligger i sakens natur.

Men måttet börjar nog bli ordentligt rågat för vad statsminister Stefan Löfven kan tolerera. För regeringens bästa vore det nog bra om han försöker hitta en ny bostadsminister som faktiskt mer ägnar sig åt sina sakfrågor än vad Kaplan har gjort. Och som inte är ute och besöker diverse organisationer vars agendor alla demokratiskt sinnade personer bör ta starkt avstånd från.

En annan notering som jag gjorde under Agendaprogrammet var – åter igen – att det inte är särskilt givande att låta framträdande politiker debattera mot varandra. I dag var det Liberalernas ledare Jan Björklund och näringsminister Mikael Damberg som diskuterade huruvida det var rätt eller fel att Findus lägger ner sin fabrik i Bjuv för frysta grönsaker och flyttar den till ett annat land. Ingen politiker kan i sig göra något åt det som företagsledningen bestämt, såvida inte staten ska gå in med direkta medel till en redan lönsam verksamhet. Utifrån den aspekten var debatten helt meningslös.

Att sedan debatten kom att handla om hur näringslivet beskattas ut ur landet, som var Jan Björklunds bärande argument, var förutsägbart efter första inlägget. Svaret var lika givet liksom hela meningsutbytet blev – enligt mitt förmenande. Bättre tror jag skulle ha varit om programledaren mer aktivt gått in för att följa upp svaren och försökt att få några mer klara besked från de två än vad de ständigt säger och hävdar utan att i princip bli ifrågasatta.

Dokument utifrån såg jag bara början på, men får försöka att ta igen det senare. Natten stundar och i morgon är det vardag igen. Den dagen ska också tas tillvara på bästa sätt.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Juste agerat av påven

Jag skulle tro att jag får klä mig bättre i morgon när jag ska se Sunnanå spela sin första seriematch för säsongen på Electrolux Home Arena mot Sirius. I dag var jag nere på Skogsvallen en stund, men det blev kallt så jag gick hem. Jag såg dock när Boden gjorde sitt ledningsmål och Morön sitt reduceringsmål. Men när Morön gjorde segermålet i näst sista spelminuten var jag sedan länge hemma och laddade för Skellefteå AIK:s första match i finalserien.

Det var en spännande tillställning där spänningen inte minst bestod i vilka puckar som skulle dömas som mål eller inte. Det var ju en rackans otur att domarna uppfattade situationen felaktigt och visade ut en Skelleftespelare för hög klubba och att Frölunda under den utvisningen tog ledningen. Och sedan kunde behålla den.

Nu blir det en tuff uppgift för SAIK att ta en seger i Göteborg i morgon. Vi fårs hur det går. Jag hoppas förstås att det går vägen, men mitt intresse ligger nog mer åt fotbollen till och att Sunnanås elitserielag ska vinna i premiären. Jag vet så väl att tjejerna har tränat så hårt och att deras ambition ligger i topp och det skulle vara så roligt om det går bra för laget i sommar. Och så hoppas jag att många kommer till arenan och hejar. Men det är väl ett förgängligt hopp eftersom SAIK:s match visas samtidigt.

Jag läser att påve Franciskus i dag har besök den grekiska ön Lesbos och där bland annat varit på flyktinglägret Moria med omkring 3 000 personer, som bland annat flytt kriget i Syrien. Han talade med 100-tals flyktingar och när han efter fem timmar flög hem till Italien och Vatikanen igen hade han tre syriska muslimska familjer, totalt tolv personer, med sig. Påven har ju tidigare uppmanat varje italiensk församling att ta emot en flyktingfamilj och det var för att föregå med gott exempel som han tog med sig de tre familjerna hem till Vatikanen.

Jag har bara som alla andra noterat vad påvarna har gjort och sagt under åren. Den nuvarande påven är inte som de tidigare har varit. Han är med i samhället och i världen på ett sätt som jag hoppas att framtida påvar kan komma att vara. Han är en god kraft i världen och hans agerande i dag bör kunna få en och annan statschef att fundera på hur de själva och deras respektive länder agerar i den flyktingkris som råder. Men som det inte talas särskilt mycket om i dag efter det att EU och Turkiet kommit till en överenskommelse. Dock är krisen fortfarande akut och många miljoner syrier lever i sin flykt under väldigt påfrestande och svåra förhållanden.

Och med detta tar inlägget slut för den här gången. Det finns annat att göra precis just nu.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Märklig tysk lag

De flesta i stan snackar hockey nu. En som jag mött var fortfarande i dag hes efter allt skrikande i onsdags kväll. Och nu är det väl dags igen på lördag och söndag. Det blir ju bara en dag som rösten får vila för de riktiga entusiasterna och det spelar ju inte någon roll om man då är på arenan när det är hemmamatch eller på någon krog eller rent av hemma när det är bortamatch. Engagemanget och inlevelsen i spelet är detsamma kan jag tro.

Hockeyn må vara för min del. Det blir ju inte förrän tidigast i fjärde finalmatchen som det börjar bränna till beroende på tidigare resultat. Så i morgon och på söndag kan jag odla mitt intresse för fotboll i stället.

På söndag är det ju seriepremiär och hemmapremiär för Sunnanå SK på Electrolux Home Arena som konstgräsplanen nu heter. Tränare Jackie Bachteler har kört hårt med laget under träningarna och nött detalj efter detalj. På söndag ska allt sitta där hos spelarna och spelidén ska fungera är det tänkt. Några spelare i truppen är ju fortfarande skadade men häromdagen kom ju även den andra amerikanskan Ashley Nicole och det är högst sannolikt att hon får spela liksom förstås även Taylor Leach som kom för en dryg vecka sedan. Det ska bli intressant att se dem i aktion liksom förstås hela laget. Det är ju inte någon enskild spelare som blir avgörande utan laginsatsen och jag vet att Jackie lägger stor vikt vid att alla delar ska fungera tillsammans.

Nu spelar Sunnanå sin match – om jag har förstått det rätt – samma tid som Skellefteå AIK möter Frölunda borta. Jag hoppas verkligen att det inte kommer att inverka negativt på publiktillströmningen. Det är alltid kul om och när det är mycket folk på matcherna och tjejerna i laget tycker nog att det är hur roligt som helst om det är många som stöttar laget genom sin närvaro.

I dag har jag hakat upp mig en smula på det faktum att den tyska regeringen godkänner att en rättsprocess mot den tyske tv-satirikern Jan Böhmermann, som i ett inslag nyligen gjorde narr av den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan. I sitt program hade Böhmermann radat upp ett antal tillmälen som man inte får kalla Erdogan. Denne har förstås som en följd av denna, som det uppfattas, förolämpning krävt att Tyskland ska tillämpa paragraf 103 i den tyska brottsbalken.

Det är en paragraf som har en lång historia. Paragrafen säger att den som förolämpar ett annat lands statschef eller regeringsledamot ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst fem år. Men paragrafen får inte tillämpas förrän regeringen har gett sitt godkännande till det och det gjordes alltså i dag. Förbundskansler Angela Merkel meddelade beslutet.

Sådana här paragrafer finns lite överallt och de alla kvar sedan gammalt. Här i Sverige hade vi ju länge en paragraf i vår lagstiftning som innebar att den som förolämpade eller talade kritiskt om kungen eller kungahuset kunde dömas för majestätsbrott. I dag är paragrafen något modifierad och det talas i stället om högmålsbrott. Sådana brott begås i syfte att omstörta vårt statsskick, det vill säga den konstitutionella monarkin.

Italien. Polen och Schweiz har liknande lagar som den som gäller i Tyskland och i modifierad form finns den även i Danmark, Norge och Spanien. Och som sagt i Sverige. Något som turisterna i Thailand inte har så stor aning om är att de, liksom alla som är i landet, kan torska dit rejält om de kritiserar det thailändska kungahuset. Där är det tydligen väldigt känsligt att uttala kritik mot kungen och hans familj och de som gör det åker obönhörligt i fängelse.

Jag tycker nog att sådan här lagstiftning borde ses över ordentligt. Makten må alltid kunna kritiseras både genom grundlig undersökande journalistik eller i form av satir eller på andra sätt.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar