Jag är litet sen med en kommentar om det faktum att Socialdemokraternas verkställande utskott fortsätter att stödja partiets ledare Håkan Juholt. Anledningen till det är helt enkelt att jag tog en liten så kallade powernap som blev längre än jag tänkt mig.
Nog om det och åter till Socialdemokraterna. För om någon hade trott – vilket väl de flesta ändå trodde – att verkställande utskottet i det socialdemokratiska partiet skulle börja att konkret ta tag i den uppkomna situationen, så trodde de fel. Genom att i det här läget ge sin partiordförande fortsatt stöd så har verkställande utskottet i stället bidragit till att fördjupa krisen i partiet.
Enligt en undersökning som institutet Skop presenterade i dag är det bara 13 procent av de tillfrågade som tror att Håkan Juholt skulle vara en bättre statsminister än Fredrik Reinfeldt. Så långa förtroendesiffror har aldrig tidigare redovisats för en socialdemokratisk ledare. Tre distrikt – Uppsala, Västmanland och Sörmland – gick offentligt ut i dag med beskedet att man inte längre vill ha Håkan Juholt kvar som ordförande eftersom dessa distrikt inte har något förtroende för honom.
Säkert är stämningen i många andra distrikt väl så kritisk mot partiordföranden som person och ledare och mot partiledningen som stödjer denna ledare. Men i de distrikten hänvisas mest till formella skäl – att Juholt är vald av kongressen och sitter kvar till dess en ny kongress avgör ordförandefrågan. Det är precis samma argument som Juholt själv använder och det är förmodligen det han menar när han säger sig känna ”ett starkt stöd” i partiet för sin person och sin politik. Beslutet om att göra honom till ordförande i slutet av mars förra året togs med acklamation och ingen var däremot.
VU:s beslut känner vi. Men vi vet inte om VU står enat bakom det. Förmodligen inte. Och det i sin tur betyder att den socialdemokratiska rörelsen är splittrad inte bara på gräsrotsplanet och ute i samt mellan distrikten utan även ända upp i den absoluta partitoppen. För partiet är det naturligtvis ett skräckscenario som blivit än värre än det var när verkställande utskottet påbörjade sitt möte i går, torsdag.
Om jag hörde rätt på TV så sa partisekreterare Carin Jämtin vid presskonferensen att Håkan Juholt nu ska ”vila och fortsätta vara partiordförande”. Juholt var inte med vid presskonferensen utan uppgavs ha åkt hem till Oskarshamn. Men att han nu ska vila – mindre än en vecka efter det att han kommit tillbaka från en månads semester och efter en återkomst där han nu sade sig vara ”en bättre människa” – är också talande. Partiet kan inte fortsätta att ha en ordförande som måste vila en obestämd tid efter att ha jobbat en vecka.
Visst – han har varit utsatt för en väldig press. Men han har själv satt pressen på sig, själv orsakat den. Och han kan vara helt förvissad om att den inte kommer att bli lättare ju längre tiden lider. Vilket han naturligtvis också är ansvarig för, numera tillsammans med ledamöterna i verkställande utskottet som väl snart är de enda som givit och ger honom stöd. Att nu som ordförande leda ett parti som är kluvet från toppen till botten blir inte lätt. Ja, jag vill påstå att det är omöjligt eftersom det är Juholt som i mycket är orsak till den väldiga splittringen.
Så vad säger man och vad tror man? Ett kan vara säkert – sista akten i detta drama är verkligen inte spelad.
Om vad som hänt i dag finns det mycket att läsa. Exempelvis på dn.se, svd.se och i de flesta medierna på nätet.
Ristningar 