Övermäktigt tryck på Trump

Han ändrade sig, president Donald Trump. I dag skrev han på en order om att barn i fortsättningen inte ska skiljas från sina föräldrar. För så har det varit under ett par veckor nu. Personer som försöker ta sig in i landet på ett illegalt sätt och har sina barn med sig, har mist sina barn. Fler än 2.000 barn har satts in i fängelseliknande anläggningar där de har fått ligga direkt på ett cementgolv med en prasslande aluminiumfilt över sig. Ett hundratal av barnen är under fyra år.

Kritiken mot detta sätt att behandla barnen har varit massiv. Den tidigare presidentfrun Laura Bush har protesterat. Donald Trumps egen fru Melania Trump har offentligt protesterat. Påven har protesterat och från hela världen har det kommit stark kritik mot det sätt på vilket USA behandlar dessa barn.

Att barnen i fortsättningen inte ska separeras från sina föräldrar är i sig bra. Men bara marginellt. Donald Trump håller fast vid att det är nolltolerans som gäller för illegal invandring och att de som tas kommer att sättas i häkte i väntan på dom. Och i fortsättningen får alltså barnen följa sina föräldrar till häktet där de får vara till dess att dom avkunnas. Det är väl bra att föräldrar och barn hålls samman, men ändå är det, enligt min åsikt, ett inhumant sätt att behandla familjerna på. Att sitta i ett låst förvar –oklart under hur lång tid – med sina föräldrar måste vara ytterst traumatiserande för barnen.

Donald Trump hävdar att USA måste hålla människor borta från landet för att de inte ska översvämma USA och för att inte brottsligheten ska öka. Därmed gör han det igen, det som han upprepade gånger gjorde redan under sin valrörelse. Nämligen att klassa personer från andra länder som brottslingar. Alla är det, enligt Trumps uppfattning. Alla utan undantag.

Det är en skrämmande inställning som dessvärre allt fler bekänner sig till. I Ungern har man i dag fattat beslut som bland annat innebär att främlingar inte ska få bosätta sig i landet. I Sverige har andre vice talmannen Björn Söder (SD) gjort klart att han inte anser att judar och samer är svenskar. De tillhör en annan ”nationalitet”, anser han. Där visar han som en ledande företrädare för Sverigedemokraterna vad partiet egentligen tycker. Sverigedemokraterna vill i grunden ha ett ”rent” Sverige, vilket överensstämmer med den nationalsocialistiska (nazistiska) idétraditionen. Om partiet får något att säga till om kommer Sverige att anträda en väg som går mot enpartivälde, våld mot minoriteter och inskränkta rättigheter för alla utom för dem som Sverigedemokraterna anser vara värdiga samhällets fördelar.

Enligt den opinionsundersökning som Dagens Nyheter/Ipsos har gjort och som har publicerats är Sverigedemokraterna nu det näst största partiet. I undersökningen nådde partiet ett stöd på 20 procent av de tillfrågade. Socialdemokraterna ligger kvar på samma 24 procent som i majmätningen och Moderaterna minskade en aning till 19 procent.

Oavsett hur Socialdemokraterna och Moderaterna har kråmat sig i sina försök att sno sympatisörer från Sverigedemokraterna så har de senare vunnit på det. Kanhända resonerar dessa sympatisörer som så att varför välja en kopia när originalet – partiet som har växt och lever på sitt motstånd mot invandring och invandrare – finns där. Migration, integration samt lag och ordning har hittills varit dominerande frågor i media. Mycket på grund av Moderaternas och Socialdemokraternas ansträngningar att lägga sig så nära Sverigedemokraternas politik som möjligt.

Jag är ytterst tveksam till om det verkligen är de största frågorna för den breda allmänheten och för väljare i gemen. Sjukvård, utbildning, äldrevård, skatter och jobb är betydligt viktigare frågor. I alla fall som jag ser det. Jobben i sig är kanske inte någon stor fråga. Sysselsättningen är hög och har enligt regeringen aldrig varit högre i modern tid. Men jobben är ändå, för mig, en stor fråga eftersom det snart sagt inom alla områden är svårt att rekrytera tillräckligt med arbetskraft. Det i sin tur innebär att tillväxten hämmas samt att företagens avdelningar för forskning och utveckling inte får de möjligheter att hänga med i eller ligga i täten inom sina branscher.

Nog om detta för nu. Dagen har varit bra. Det har känts bättre i ryggen ända till att övermodet drev mig ut på promenad. Då blev jag smärtsamt påmind om de begränsningar som jag uppenbarligen har. En begränsad träning på morgonkvisten gick bra och på eftermiddagen kom vännen Janne förbi för en pratstund. Det var trevligt. Kollat på fotboll har jag naturligtvis också gjort. Så dagen har varit bra.

Annonser

Upprörande i USA

Det blir ett lite splittrat inlägg det här. Jag börjar skriva innan matchen mellan Ryssland och Egypten blåses igång. Då gör jag uppehåll och fortsätter efter den. Hustrun, som är i Kairo med barnbarnen just nu, är på väg ner till områdets klubb för att tillsammans med tusentals andra kika på matchen. Alla gör det och det är rena folkfesten när det egyptiska landslaget i fotboll spelar. Det är storskärmar och tv-apparater överallt och där de finns samlas hur mycket folk som helst.

Jag har ju varit där flera gånger och sett vilken folkfest det blir när landslaget spelar. Då jag var på plats handlade det om afrikanska cupen. Varje passning som går fram jublar man åt och varje gång en egyptisk spelare fälls eller filmar en fällning så buas det åt motståndarna. Om egyptierna skulle råka göra mål blir det ett öronbedövande jubel (kanske var det efter de tillfällena som min tinnitus började). Stämningen är hur god och glad som helst när laget vinner och klart deppig om laget förlorar. Det skulle ha varit roligt att vara på plats, men det gick ju inte den här gången.

Ett handelskrig närmar sig. Under de senaste dagarna har läget blivit värre. USA och Donald Trump har ju beslutat att lägga tullar på kinesiska varor motsvarande 50 miljarder dollar och fick ett omedelbart svar från Kina som lägger tullar på amerikanska varor till motsvarande belopp. Då aviserade USA nya tullar på kinesiska varor motsvarande 200 miljarder dollar, vilket Kina svarar på.

Uppenbarligen viker Kina inte ner sig och inte heller USA. Donald Trump hävdar att tullarna behövs för att lite jämna ut handelsunderskottet mot Kina, men även för att ”straffa” Kina för att dess företag stjäl upphovsrättsligt skyddade varor. Allt talar för att handelskonflikten undan för undan trappas upp och det kommer i sinom tid att märkas även för svensk industri och för världshandeln.

Vad som upprör mig ordentligt är att USA, enligt flera källor, inom kort kommer att lämna FN:s råd för mänskliga rättigheter. Att USA ska göra det har presidenten Donald Trump inte hymlat om tidigare. Och med tanke på hur USA beter sig så är det inte konstigt. Personer som försöker ta sig in i USA illegalt och har sina barn med sig grips och utreds för brott. Under tiden som dessa brottsutredningar pågår tar USA:s myndigheter barnen från föräldrarna.

Barnen sätts in i ett uppenbart fängsligt förvar – i burar och med cement på golvet – och där kan de sitta i ett par dygn innan de förs vidare. Mer än 2.000 barn varav ett hundratal under fyra år har tagits om hand på detta sätt. Och det utan att myndigheterna till synes har någon plan för hur och när barnen ska kunna återförenas med sina föräldrar. Det är så grymt agerat så det finns nästan inte några ord för det.

Med rätta har stora delar av världen också upprörts över denna hantering. Bland andra Donald Trumps fru, first lady Melania Trump. Men hennes man presidenten bryr sig inte om det utan skyller hanteringen på demokraterna (!). Det är så häpnadsväckande så att det inte är sant.

USA:s president är inget annat än en katastrof både för det egna landet och för världen. USA som av många har betraktats som frihetens och demokratins fyrbåk har under Trumps tid krympt till ett trångsynt, repressivt och nationalistiskt land som inbillar sig att framtiden ligger i att klara sig själv och att främlingar inte har där att göra. Det är rent tragiskt.

Nu är matchen mellan Ryssland och Egypten slut. Ryssland vann med 3–1 och jag gissar att jag senast i morgon får rapporter om hur stämningen utvecklades i Kairo i takt med att ryssarna gjorde sina mål.

Min dag har varit lugn och fin. Lite brydd blev jag när jag var ute med bilen och larmet gick gång på gång att lufttrycket i något däck blev lägre och lägre. Jag stannade bilen och kollade, men man ser ju inte någon skillnad. Sensorerna är tydligen känsliga – hur det nu fungerar. För säkerhets skull åkte jag iväg till däckfirman för att kolla och fick så småningom beskedet att jag hade en skruv i höger bakdäck. Punkan lagades och glad var jag för det.

Det är ju inte särskilt ofta man får punka nuförtiden. Förut, för länge sedan, var det betydligt vanligare. Nu är ju många bilar inte ens utrustade med reservdäck, utan i stället någon märklig självlagningspryl. En sådan kommer jag nog aldrig att försöka mig på att förstå. Jag vet förresten inte ens om bilen har någon domkraft. Eller var den kan tänkas finnas. Kanske borde jag kolla det någon gång. Under mitt tidigare bilägarliv var det ju sådana saker som man självklart hade med sig och hur utrustningen inklusive ett alltid närvarande fälgkors fungerade.

Sedan är det en annan fråga hur sjutton en skruv kan ta sig in i däcket. Stod den rakt upp och ned på sitt skruvhuvud när jag körde på den? Det ska jag fundera på innan jag somnar.

Merkel testas

Det har varit en lugn och fin dag. Regnet som kom var behövligt och mer är tydligen att vänta. Ja, hela veckan ser ut att kunna bli blöt. Åtminstone tidvis. Men efter den fantastiska majmånaden, så ställer i alla fall inte jag mig i klagokören. Fast på torsdag kväll hoppas jag att det är uppehåll eftersom Sunnanås damlag då spelar derby mot Morön på Skogsvallen. Det borde jag kanske inte göra. Förra året vräkte regnet ner när detta derby spelades på Skogsvallen och då vann Sunnanå.

Migrationsfrågan har blivit akut i Tyskland. Systerpartierna CDU och CSU har väsentligt skilda åsikter. Förbundskansler Angela Merkel och hennes inrikesminister Horst Seehofer ligger i luven på varandra. Anledningen är att den senare, som tillhör CSU, vill att Tyskland omedelbart vid gränsen avvisar asylsökande, som kommer från ett grannland. Angela Merkel vill ha en överenskommelse inom EU och har argumenterat för en två veckor lång respit till dess EU-toppmötet äger rum i slutet av månaden.

Merkel fick den tiden på sig och hon har inte spillt någon tid. Redan i kväll har hon träffat nye premiärminister Giuseppe Conte och i morgon kommer Frankrikes president Emmanuel Macron och delar av hans regering till Berlin. Ämnet är givet – migrationen, fördelningen av flyktingar inom EU och hur gränserna till EU ska kunna skyddas.

Hur frågan löses återstår att se. Men klart är att om Angela Merkel inte lyckas få till stånd en överenskommelse inom EU, så blir det stängda gränser i Tyskland för asylsökande. Det kommer omedelbart att få konsekvenser eftersom nog de flesta andra länderna kommer att följa efter med samma politik. Dessutom blir det en allvarlig regeringskris i Tyskland, som kan få konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen eftersom Tyskland i mycket är EU:s ekonomiska motor.

Spontant tror jag att det lutar åt att det tyvärr blir en minskad rörlighet inom EU när det gäller personer. Men Angela Merkel har tidigare visat att hon är mästerlig förhandlare och inget är klart förrän allt är klart. För min egen del anar jag att vi går mot en utveckling som utestänger människor och grupper från våra riken och samhällen. Det är en utveckling mot inhumanism som jag i högsta grad ogillar.

Men som sagt – vi får se hur det går.

Kul att Sverige vann sin första match i fotbolls-VM i dag. Målet – det enda – gjordes förvisso på straff. Men vad gör det? Det lär bli betydligt tuffare i fortsättningen när först Tyskland och sedan Mexiko står för motståndet. Också i det här fallet får vi se vad framtiden erbjuder.

Min dag har som sagt varit bra. Jag överraskande vännen Janne genom att vara före honom på gymmet i dag. Träningen gick fint även om jag ännu inte kan använda alla de maskiner som jag brukar frekventera. Långsamt känns det en smula bättre och måhända kommer det en dag att kännas riktigt bra. Vi får hoppas på det. I alla fall hoppas jag på det.

Seger gav jordbävning

Institutet för geologisk och atmosfärisk forskning har låtit meddela via Twitter att det uppmättes en viss seismologisk aktivitet i Mexico City i dag. Tidpunkten, lokalt, var 11.32. Det var då som en mexikansk spelare gjorde 1–0–målet mot Tyskland i fotbolls-VM. När det hände på Luzjniki-stadion i Moskva så fick uppenbarligen mexikanarna glädjefnatt. När och om nio miljoner människor hoppar samtidigt, så ger det tydligen utslag på de apparater som mäter seismologisk aktivitet. Att resultatet stod sig hela matchen ut var – enligt alla förhandstips – ytterligt överraskande.

Överraskande var det säkert också för det svenska landslaget som spelar sin första match i VM i morgon eftermiddag. Den matchen måste vinnas om Sverige över huvud taget ska ha någon chans att gå vidare från gruppspelet. För som det såg ut i dag när Mexiko och Tyskland spelade lär inte Sverige ha någon chans mot dessa lag. Åtminstone som jag ser det.

Det har inte hänt särskilt mycket i dag, må jag säga. Statsminister Stefan Löfven talade under Järvaveckan och utlovade 3,2 miljarder kronor årligen under den kommande mandatperioden till satsningar på så kallade utanförskapsområden i Sverige. Jo, jo – det går ju lätt att utlova slantar och det är den traditionella metoden för politiker och partier att visa att man tar problem på allvar.

Jag minns så väl – eftersom jag återkommande skrev om det – att det dåvarande Folkpartiet under ett par års tid gav ut rapporter om dessa utanförskapsområden och hur de bara blev fler till antalet. Det var redan före valet 2006 när Socialdemokraterna hade makten. Syftet var förstås att dels uppmärksamma den växande obalansen, dels kritisera Socialdemokraterna som satt i regeringen.

Den borgerliga alliansen hade makten i åtta år. Inte mycket, om ens något, gjordes för att minska de ökande klyftorna. Nu har Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet haft makten i fyra år. Inte mycket, om ens något, har gjorts för att minska klyftorna. Det är alldeles tydligt enligt min enkla åsikt att partierna riktar in sig på den stora gruppen som kallas medelklassen. Så utlova lite mer pengar för att börja undanröja problemen i utanförskapsområdena och trångboddheten i dessa områden är inte svårt. 3,2 miljarder per år lär inte heller räcka särskilt långt med tanke på hur låg effektivitet det är på statliga anslag till uppmärksammade problem.

Det vackra vädret lockade ut mig i dag. Trots att jag fick rackans ont pinade jag mig runt de fem kilometrarna från Lejonströmsbron längs älven upp till Mobacken och tillbaka. När jag inte led av det jag har nu gick jag den rundan på 40-45 minuter. I dag tog det 70 minuter. Men jag gjorde det! Det var skönt och det kändes som att det var värt priset.

 

Några ord om dagen

Det var ju roligt att det gick så bra för våra grannar i fotbolls-VM i dag. Island spelade oavgjort mot Argentina och Danmark slog Peru. Jag är sannerligen och tyvärr inte så förhoppningsfull när det gäller Sveriges första match mot Sydkorea på måndag. Men vi får ju se hur det går.

Jag blev väldigt glad i dag, apropå fotboll, att Sunnanås damlag vann med så stora siffror mot Kramforsalliansen. Fast jag tror att de skriver namnet Kramfors Alliansen. Hur som helst vann Sunnanå säkert med 8–1 och det var fem spelare som stod för målfabrikationen. Tre av dem hade inte tidigare under säsongen gjort mål. Bra. Det talar för att det finns en bredd i laget och i truppen. Nu är det också tre spelare som i år har gjort hattrick – Villemo Dahlqvist, Maya Pitts och Annika Kukkonen. Hoppas att lika många i Sunnanå ”målar” på torsdag i nästa vecka när det är tidig seriefinal mellan Morön och Sunnanå på Skogsvallen.

Bupe Okeowo var en spelare i Sunnanå som gjorde mål i dag och hon var till ständig oro för försvaret i laget från Kramfors. Foto: Ola Theander

Barnbarnen Ramy och Maya blev besvikna när jag inte kom till Kairo i dag. Men jag har lovat att jag i stället kommer till dem i USA runt årsslutet. Dit är biljetterna redan inhandlade och det är bara att hoppas på att hälsan står oss bi så att den resan blir av. Men snart är barnen så stora att de med en smula assistans själva kan ta sig över Atlanten och komma till oss här i Skellefteå.

Jag tror att det skulle kunna vara en god erfarenhet för dem med helt andra förutsättningar för fritiden än vad som finns i USA och i Egypten. Vi får väl se om det går att ordna.

Jag har inte någonting att klaga på när det gäller min dag. Och därmed får det väl vara slut för i dag.

Höll på Egypten

Det blir bara en kort uppdatering i dag. Eller rättare sagt – i kväll. Dagen började med träning på Friskvårdskompaniet med kompisarna. Jag tar det fortfarande lugnt i maskinerna och avstår en del helt och hållet. Tvättstugan erbjöd en smula jobb i eget tempo innan det så var dags för matchen mellan Egypten och Uruguay i VM. Jag satt där och höll på Egypten eftersom vi varit där så många gånger och har vänner där. Men det blev förlust för Egypten och jag kan höra hur besvikna egyptierna blev.

Flera gånger när jag varit där så har det egyptiska landslaget i fotboll spelat matcher i turneringen som ska kora vilket landslag som blir bäst i Afrika. De matcherna följs av väldigt, väldigt många. Intresset är stort och inlevelsen under matcherna är intensiv. Så jag kan mycket väl föreställa mig besvikelsen när Uruguay gör sitt segermål när det återstår en minut av matchen.

Jag har också sett andra halvleken av matchen mellan Portugal och Spanien. Den slutade oavgjort och det var fenomenala Ronaldo som gjorde alla tre målen för sitt Portugal. Han är duktig, den pojken. Att han tidigare på dagen dömts till två års fängelse (som han inte behöver sitta av) och 190 miljoner kronor i böter för skattebrott tycktes inte bekomma honom. Eller kanske var det den domen som gjorde att han tände till. Vad vet jag.

Vi har också varit ut till flyget. Hustrun är nu på väg till sin dotter och barnbarnen Maya och Ramy, som för tillfället är i Kairo. Tidigt i morgon går flyget via Wien. Jag stannar kvar här, brottas med mitt onda och hoppas på en snar kallelse till magnetröntgen.

Ja, det var min dag. Vad som hänt ute i världen har jag inte ägnat särskilt intresse även om jag gav mig gott om tid att läsa Dagens Nyheter i morse. Det finns ju så mycket väl skrivna artiklar att läsa om det mesta. Jag har också märkt att jag tillgodogör mig texterna bättre – och läser fler – när jag har papperstidningen framför mig. Samma saker finns självklart på digitala plattformar, men de är svåra att hitta. Om jag ens förstår att de finns där.

Det gamla tidningskonceptet – att samla det viktigaste i ett hanterbart format – hoppas jag kommer att stå sig länge. Åtminstone så länge jag lever, om jag nu får tillåtelse att se saken utifrån en egoistisk synvinkel.

Jag är helt nöjd med dagen och med att det har kommit lite regn. Det var behövligt. Mer kommer på söndag och några dagar in på nästa vecka. Det är också behövligt.

Märkliga utvisningar

Så har då fotbolls-VM dragit igång med invigningsmatchen mellan värdlandet Ryssland och Saudiarabien. Ryssland vann övertygande med 5–0. Men det var inte så mycket beroende på ett utomordentligt spel utan snarare på ett passivt, nästan oengagerat, spel från Saudiarabiens sida. Tidvis såg det ut som när Sverige spelar: många passningar i sidled och bakåt. För oss som gillar att titta på fotboll kommer den närmaste månaden att ge oss många höjdpunkter. Det blir en lång rad spännande matcher som kommer att spelas. Om jag känner mig själv någorlunda väl så blir det en och annan timme framför tv:n. Men mer än denna högklassiga fotbollsfest ser jag fram emot att kolla på Sunnanås damer som under de två närmaste veckorna spelar tre matcher. En av dem är ”borta” mot Morön. Skogsvallen ligger ju nästgårds och det är promenadavstånd (även med mitt onda) från Krongatan.

Min dag har varit bra. Särskilt glad är jag åt att det faktiskt känns bättre i ryggslutet. Om det beror på pillren och annat eller om jag vant mig vid det onda vet jag inte. Dock väntar jag ivrigt på en tid till magnetröntgen, så att jag kan få något svar på vad som är fel. För något är det.

Jag är också glad över att jag i dag tog mig samman och började få ordning på papper av olika slag. Jag har ju i hela livet haft en benägenhet att lägga papper i högar. Men så kommer en dag när det bara blir för mycket. Då blir det till att pärma, sortera och kasta så det står härliga till. Det är ju faktiskt inte nödvändigt att ha kvar bensin- och telefonräkningar som är tre år gamla. Bara som ett exempel på min administrativa talang. Jag har ju ordning på det jag har i alla fall.

I Dagens Nyheter läser jag flera artiklar om personer som har varit här i landet i många år. Det handlar om arbetskraftsinvandrare som har kvalificerade jobb och som utvisas därför att deras tidigare arbetsgivare har gjort minimala administrativa fel. Ett exempel är en kille som studerat här i landet och jobbat i nio år. Migrationsverket kom på att han under en period hade tjänat för lite pengar. Det handlade om två kronor i timmen. Arbetsgivaren rättade till det, men det hjälpte inte. Han åkte ut.

Det senaste fallet är en grabb från Turkiet som arbetar som it-specialist och har lett flera projekt. En tidigare arbetsgivare hade kryssat i fel ruta, vilket gjorde honom till arbetare i stället för tjänsteman. En annan arbetsgivare – just den här killens kompetens är eftertraktad och han har haft flera arbetsgivare – hade inte, enligt Migrationsverket, gett honom de försäkringar som kunde likställas med dem som företag som tecknat kollektivavtal har för sina anställda. Han åkte också ut ur landet.

Det företag som han lämnade certifierade sig enligt konstens alla regler och enligt vad Migrationsverket kräver för att få ta in arbetskraft från andra länder. Hans tjänst annonserades ut också det efter konstens alla regler och han sökte och fick jobbet. Men Migrationsverket godkände inte detta eftersom verkets handläggare anser att han kommer för att arbeta i Sverige.

Riksdagen har fattat beslut att Migrationsverket inte ska hålla på med dessa detaljer utan mer se till helheten. Och att inte fel som begåtts av arbetsgivare ska få så dramatiska konsekvenser vare sig för individen eller för företaget. Ändå fortsätter Migrationsverket att fatta sina obegripliga och märkliga beslut. Jag blir så irriterad över det. Särskilt mot bakgrund av att många andra, som har bluffat om sin bakgrund, får stanna i landet.

Nåväl, det finns mycket att säga om detta. Men jag nöjer mig med det jag har sagt. För den här gången.