Regeringen och idrott

Det blev inte så i morse att jag såg superblodmånen. Jo, den var fortfarande lite röd, men hade börjat återta sin normala ljusa färg. Jag fick inte riktigt korn på den förrän det var lite för sent. Nåväl, jag får väl satsa på september 2025 eller nyårsafton 2028 i stället.

Min dag har varit aktiv på olika sätt. Jag har tränat och jag har hunnit med det som jag skulle göra. Det är inte dåligt, om jag får säga det själv. Som glad pensionär är det ju inte alla dagar som man har fullt upp att göra, så dagen var välkommen. Hoppas fler sådana dyker upp.

Vad har hänt i dag? Jo, vi har fått en regering. Statsminister Stefan Löfven presenterade sina ministrar och en del nya namn dök upp. Jag tycker det är kul att Bolidensonen Hans Dahlgren blev EU-minister och jag tycker att det är bra att Anders Ygeman kommer tillbaka som statsråd. Även om han fick lämna inrikesministerposten i samband med skandalen på Transportstyrelen så går det inte att komma undan faktum att han är en skicklig politiker. Han får nu fortsätta det goda arbete som Ibrahim Baylan har utfört. Den senare blir nu ny näringsminister.

Det första som Ygeman väl får ta sig an är att byta ut generaldirektören i Svenska Kraftnät. Hennes åsidosättande av strikta säkerhetsrutiner är allvarliga och hon har inte hittills enligt min mening kunnat försvara misstagen. Ygeman lär ju ha lärt sig av erfarenheterna från Transportstyrelsen att det är bättre att agera än att inte göra någonting eller att låta saker bero alltför länge.

Regeringsförklaringen som Stefan Löfven läste upp har jag inte satt mig in i och kan därför inte säga något om. Tids nog får jag kanske tillfälle att göra det.

Kvällen tillbringades framför TV:n där jag satt och kollade idrottsgalan. Det är kul att bli påmind om alla goda och fina prestationer som våra idrottare gjorde under förra året. Som så många andra kan jag tycka att det ibland kändes lite orättvist att ett pris tilldelades en idrottare, men så är det förstås inte. Den känslan som jag hade beror på det enkla faktum att jag hade mina egna favoriter.

När det gäller Jerringpriset hoppades jag att Tove Alexandersson, orienteraren, skulle få priset. Nu blev det skidskytten Hanna Öberg som fick de flesta av svenska folkets röster och det är helt ok. Jag är glad att Tove Alexandersson ändå kom på andra plats – om man kan säga så. Hon är en utomordentlig idrottskvinna och har så varit under många år. Problemet för hennes del är väl att orientering inte är någon idrott som lämpar sig särskilt väl för TV. Och därför inte heller i tillräckligt stor utsträckning drar till sig allmänhetens intresse.

Jag kollade in de sista tio minuterna av första halvlek av Sveriges match mot Norge i handbolls-VM. Sverige fick i slutändan stryk med tre mål och måste nu vinna med minst tre mål mot värdlandet och den svåra motståndaren Danmark för att ta sig till semifinal. Det blir nog lite för tufft för det duktiga svenska laget. Men handbollslandslaget har överraskat tidigare och jag hoppas att det kan göra det igen.

Som sagt – min dag har varit bra.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Superblodmåne väntar

Jag funderar allvarligt på att ställa väckarklockan på ringning lite tidigare i morgon bitti. Det är ju klart väder och kallt som rackan. När jag vaknar ska jag gå ut på balkongen även om det är neråt 25 grader kallt. Väl där ska jag kolla åt väster efter månen. Det är nämligen blodmåne i morgon bitti. Jag läste det på Arbetarbladet och det är självklart att jag ska passa på att försöka se detta fenomen. Ja, det är till och med superblodmåne. Det får man ju bara inte missa.

Nästa gång en sådan här superblodmåne inträffar är i september 2025 och om det är molnigt då så blir nästa chans nyårsafton 2028. Det är ju inte säkert att man är med då, även om min personliga ambition är att leva betydligt längre än så.

Läs gärna på om superblodmånen på den bifogade länken, så blir det måhända många fler än jag som försöker vara morgonpigga. Klart väder ser det ut att bli i alla fall. Mellan 05.41 och 06.44 är månen helt skuggad av jorden.

Ja, det var väl allt för den här gången. Min dag har varit bra, ska ni veta.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ingen kompromiss

Det är verkligen ett låst läge i USA. I kväll, alldeles nyss, talade president Donald Trump än en gång till det amerikanska folket. Det var sannerligen inte mycket nytt som han hade att säga. Han vill ha 5r0 miljarder kronor till sin mur och som en kompromiss erbjuder han att de så kallade drömmarna ska få tre års respit. Drömmare är de personer som kom till landet som barn illegalt med sina föräldrar. De har i dag i princip inte något skydd utan kan bli utvisade trots att de har studerat och arbetar i landet. Och att de kom till landet beror sannerligen inte på att de själva valde att söka sig till USA. De följde med sina föräldrar.

Det ska bli lite intressant att se vad som händer. Presidenten har ju själv förklarat att det är han som har sett till att stänga ner den federala verksamheten. Med nedstängningen börjar nu bli påfrestande inte bara för de 800.000 personer som direkt är utestängda från att jobba eller som tvingas jobba utan lön, utan även för deras familjer. Inga pengar kommer in och det är ett faktum som kan ställa till det ordentligt för många familjer med tanke på den låne- och konsumtionsekonomi som råder i landet. Den statliga verksamheten har nu varit stängd i 29 dagar, vilket är den längsta tid någonsin som detta hänt.

Det är högst tveksamt om demokraterna i kongressen kommer att börja förhandla utifrån det förslag som Vita huset nu föreslår. Trumps förslag är sannerligen inte något kompromissförslag. Han bygger sin argumentation på att skapa rädsla och utmåla situationen som en nationell kris – vilket det inte är. Han utlovar halvt om halvt att narkotikakonsumtionen i USA kommer att halveras så snart muren är på plats, vilket förstås är rena fantasier. Men det är bara att avvakta för att se vad nästa steg blir för presidenten och demokraterna. Rimligtvis bör det ju också finnas en hel del republikaner som allvarligt funderar på vad presidenten håller på med.

Min dag har varit väldigt bra. Lite stök och pyssel under förmiddagen med en smula assistans av grannen Tord. Matshopping och sedan blev jag upphämtad av vännen Janne för att tillsammans med likaledes vännen Björn inta god mat och dryck i en lokal där Skellefteå AIK:s bortamatch mot HV71 visades. Det blev mycket trevliga timmar i den fullsatta lokalen och sämre blev de inte när jag där också träffade på vännerna Thomas och Anette. Kul också att Skellefteå AIK lyckades plocka med sig tre poäng hem till Skellefteå. Det är ju inte brukligt att laget vinner när jag tittar på.

Så – allt är gott och väl. En minnesvärd dag går nu mot sitt slut.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Det blir nog bra

Så fick vi då en statsminister. Riksdagen beslöt i dag att acceptera Stefan Löfven som regeringsbildare under mandatperioden. Det tog ett tag – 131 dagar efter valet innan det blev klart. Vissa av dessa dagar har varit svåra att förstå sig på, men när historien skrivs så får vi kanske veta mer i detalj hur partierna tänkte inför sina beslut under resans gång.

Den tidvis och bitvis upprörda stämning som har speglats omvärlden i form av kommentarer och reportage kommer förmodligen att fortsätta ytterligare en tid. Den nya regeringen – regeringens sammansättning kommer att bli offentlig på måndag – är historisk så till vida att den i sig bygger på två partier, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men att det finns en överenskommelse över blockgränsen i en rad politiska sakfrågor samt ett budgetarbete med Centern och Liberalerna. Ett nytt politiskt landskap har mejslats fram och det är tämligen givet att det kommer ta en liten tid innan nya stigar och vägar har skapats i det landskapet.

Men också nya stigar och vägar utanför detta landskap som den nya regeringen med samarbetspartierna utgör. Vänsterpartiet har sin givna roll på vänsterkanten. Vad som händer på den andra kanten återstår att se. Moderaternas och Kristdemokraternas uppenbara bitterhet över utgången kan mycket väl driva dem närmare Sverigedemokraterna till det högerblock som SD:s ledare Jimmie Åkesson så gärna vill ha. Alternativt att SD närmar sig M och KD för att kunna ”trösta” dessa partier för att de inte nådde fram till makten och Rosenbad.

Jag tycker att det är bra att en regering nu bildas och att det verkliga politiska arbetet kan komma igång. Det är mycket som ska göras och mycket som måste göras. Jag har onekligen vissa förhoppningar om att regeringen tillsammans med C och L faktiskt kan göra något bra för landet och en majoritet av invånarna. Det är en förhoppning, men många förhoppningar i det förgångna har grusats och det kan naturligtvis den här också göra. Vi får väl avvakta. Det är ju det som gäller för alla oss som står utanför och bara betraktar och i någon mån avger våra synpunkter på det som sker.

Min dag har varit bra. Mycket praktiskt har blivit gjort och mer kommer måhända att göras i morgon. Tvättstugan tog en hel del tid eftersom det var mycket efter resan som behövde en omgång i maskinerna.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Baldervädret igång igen

I mitten av förra veckan började Baldergymnasiets väderstation att fungera igen. Det är jag väldigt glad för eftersom det är en alldeles utomordentlig källa till information om vädret som råder just nu i Skellefteå samt om vädret som har varit. Statistiken är fullödig och intressant för en halvnörd som jag.

Dessvärre ryser jag till – eller fryser till för att vara korrekt – bara jag läser om det aktuella vädret i skrivande stund. Alla som följt mig någorlunda vet att jag inte gillar vintern och framför allt kylan. Att jag inte gillar den beror förstås på att jag aldrig har lärt mig att klä mig efter de förhållanden som råder. Men varför ska jag behöva bylta på mig täckbrallor och tjocka tröjor och jackor och mössa bara för att ta mig till bilen som står 50–60 meter bort? Och när jag är på stan är det det ju inte så långt mellan affärerna eller ställena jag ska besöka.

Nu läser jag i alla fall att det enligt den här väderstationen är 20,9 grader kallt. Men vinden på fyra meter i sekunden gör att kyleffekten är 28,8 grader kallt. Det är en kyla som är tuff även för infödd norrlänning, vill jag tycka. Ser jag till hur vädret kommer att bli de närmaste dagarna så är det bara att konstatera att kylan kommer att hålla i sig. Lite, lite mildare tycks det bli under helgen och veckan som kommer (enligt SMHI:s sida vader.se). Frågan är om det är tillräckligt för att tina upp mina känslor för vintern.

Å andra sidan är det – har jag lärt mig – ingen idé att gnälla. Jag vet det trots att jag fortsätter gnälla och klaga. Det är bara att stå ut. Jag gläder mig åt att det blir ljusare för varje dag som går. Solen går upp tre–fyra minuter tidigare varje dag och den går ner tre–fyra minuter senare varje dag. Dagsljuset har på något sätt också blivit klarare mitt på dagen. Jag rent fröjdas av detta och väntar ivrigt på att solen också ska komma upp så pass på himlavalvet att den kan börja ge en smula värme.

Nog om detta. Jag ser att president Trump fortfarande håller den federala verksamheten stängd. Han envisas med att vilja få pengar till en mur mot Mexiko innan han godkänner budgeten. Demokraterna gör helt rätt i att vägra honom dessa pengar. Men i Trumps agerande är det lätt att se hur hämndlysten han är. Representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, hade planerat en resa till Belgien, Egypten och Afghanistan. Den resan stoppar nu Trump genom att inte göra några militära transportplan tillgängliga för henne. Han uttrycker dessutom att hon kan resa om hon köper biljetter hos kommersiella flygbolag, men föreslår att hon ska stanna hemma för att förhandla om muren till Mexiko

Lite förvånad blev jag över detta att kongressledamöter uppenbarligen kan åka med militära transportplan. Men vid närmare eftertanke så har de sällan eller aldrig setts i samband med vanliga kommersiella flighter när de drar iväg till ställen som exempelvis Afghanistan. Gissningsvis kommer nu Nancy Pelosi att stanna hemma.

I början av februari kommer Donal Trumps tidigare advokat Michael Cohen att vittna inför kongressen. I dag har han öppet erkänt att han betalat 50.000 dollar för att försöka påverka två opinionsundersökningar under valrörelsen så att de pekade mot Trumps fördel. Michael Cohens vittnesmål kommer att bli oerhört intressant och kommer förmodligen att fungera som ytterligare en spik eller flera spikar i Trumps kista, som det heter i uttrycket.

Dagens Nyheter redovisar en nyhet som är uppseendeväckande. Pensionsmyndigheten som började verka 2010 inrättade då en e-postlåda. Nu har det uppdagats att ingen har kollat den inkommande mailen under åren som har gått. Jo, jo – en myndighet kan ju inte ha koll på allt även om det är tänkt att man ska kunna ha det. Åtminstone det som berör myndighetens verksamhet, vilket väl ett e-postkonto får sägas vara.

Min dag har varit bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Minns inte rösten

Kom plötsligt på att farsan skulle ha blivit 98 år i dag. Han blev bara 67 år. Jag har förstås många minnen av honom. Somliga goda, somliga inte så goda. Han hade, som vi alla, sina sidor. Jag minns en hel del samtal som vi hade, men det slår mig att även om jag minns vad han sa i vissa situationer, så minns jag inte hans röst. Jag blev påmind om detta för ett antal år sedan när jag av en händelse såg en intervju med honom under en av de cykeljippon han var med i – Vättern runt. Jag såg filmsnutten med honom och hörde vad han sa. Men jag kunde inte koppla ihop rösten med honom. Inte kom jag ihåg att han lät så.

När jag tänker närmare efter så minns jag inte heller morsans röst. Hon dog 2007 någon vecka innan hon skulle bli 92 år. 2007 tycker man inte är så länge sedan. Men jag minns inte heller hennes röst, även om jag minns så mycket mer av umgänget med henne. Vilket är naturligt eftersom hon var med i mitt liv 19 år längre än vad farsan var. Men rösten? Varför minns jag inte rösten?

Är det kanske så att vi snabbast glömmer bort hur våra avlidna nära faktiskt lät. Eller är jag ensam om denna nyvunna erfarenhet?

Så blev det då klart i dag att Stefan Löfven får bilda en regering tillsammans med Miljöpartiet. Ja, formellt blir det inte klart förrän på fredag när riksdagens majoritet inte underkänner honom som statsminister. Det är bra att vi får en regering och det ska bli spännande att se vad som kommer att hända under mandatperioden. Säkerligen blir det turbulent eftersom det är så många känslor som nu styr agerandet från de partier som på ett eller annat sätt har ratats och inte fått vara med fullt ut i kampen om makten. De känslorna kommer med säkerhet att styra agerandet även i framtiden.

Hårdast och mest oförsonliga är känslorna hos moderaterna och kristdemokraterna, Moderaternas ledare Ulf Kristersson och Kristdemokraternas Ebba Busch Thor är riktigt ordentligt besvikna och de kommer nog inte att dra sig för att försöka ställa till det för regeringen. Även, kan jag tänka mig, om det går emot deras sakpolitiska budskap. Allt för att ge igen och hämnas på Centern och Liberalerna som M och KD ser som svikare och som de partier som raserade Alliansen. Enligt min uppfattning är det inte precis några ädla känslor, vilket avslöjar dessa partiers makthunger.

Ett nytt politiskt landskap har börjat formas och vi får väl se hur det kommer att se ut och utvecklas under den tid som kommer. Detta landskapsbygge är i mina ögon nödvändigt eftersom den gamla blockpolitiken egentligen spelat ut sin roll för länge sedan. Sverige kommer – precis som alla andra länder – under de närmaste åren att utsättas för påfrestningar och bekymmer och då krävs det att inte bara regeringen med det samarbete den nu ska utveckla med C och L, utan även övriga partier mer ser till kloka sakpolitiska lösningar för landets bästa än till egna maktambitioner.

I London klarade sig premiärminister Theresa May undan misstroendeförklaringen med 325 röster mot 306. Jag har svårt att förstå mig på hur parlamentet och då specifikt underhuset resonerar. I går gav en majoritet av parlamentsledamöterna Theresa May och regeringen ett rejält underbetyg för den överenskommelse som arbetas fram mellan Storbritannien och de 27 övriga EU-länderna. I dag tillerkändes Theresa May parlamentets förtroende. Åtskilliga talare från oppositionen pratade sedan om att de inte vill att Storbritannien ska lämna EU utan avtal.

Det är obegripligt för mig. Hur kan den stora majoritet av ledamöterna som tackade nej till den avtalstext som ligger tänka sig att ett nytt avtal ska kunna nås när 27 EU-länder säger att det framförhandlade avtalet är det som gäller? Ingen vill dock att Storbritannien ska krascha ut ur EU. Kanske är det därför det nu ryktas om att EU måhända skulle kunna tänka sig att förlänga utträdet ett år, så att det skulle ske i mars 2020 i stället för 29 mars i år. En sådan lösning skulle ge den brittiska regeringen eller eventuellt en ny regering möjlighet att genomföra ytterligare en folkomröstning. Den skulle kunna få till resultat att Storbritannien stannar kvar i EU.

Blir det så blir det väl som i ordspråket ”Mycket väsen för lite ull som man sa när man rakade grisen”. Det är i alla fall så jag minns ordspråket.

Min dag har varit bra. Jag har hunnit med en hel del som jag har haft på min lista. Och i morgon blir det tid för mer. Ivrigt hoppas jag att kylan lättar. Det är inte kul när det är neråt minus 20 grader hela tiden.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nederlag för May

Jag kunde förstås inte låta bli att titta på direktsändningen från det brittiska underhuset när parlamentet skulle ta ställning till det utträdesavtal som förhandlats fram mellan britterna och EU. Det blev en svidande förlust för premiärminister Theresa May och hennes regering. Antalet ledamöter som röstade emot avtalet och därmed mot regeringens förslag var 432 medan det bara var 202 ledamöter som ansåg att avtalet ska godkännas. Direkt efter omröstningen lades ett förslag till misstroendeomröstning mot Theresa May fram. Den omröstningen äger rum i morgon.

Vad som händer nu vet ingen. Klart är att EU inte kommer att förändra avtalet eller skriva om det på någon enstaka punkt. Dock kan det hända att EU möjligen kan tänka sig att skjuta på utträdet. Det är ju sagt att Storbritannien lämnar EU 29 mars. Om det kan ske senare finns det måhända en möjlighet för Theresa May – eller den premiärminister och regering som eventuellt tillträder om May förlorar misstroendeomröstningen i morgon – att få fram en ny folkomröstning. En sådan skulle kanske ge ett annat resultat än den som genomfördes för två och ett halvt år sedan och som resulterade i att landet bestämde sig för att lämna EU.

Mindre troligt är att hela Brexit-frågan rinner ut i sanden. Så det som är mest sannolikt i slutändan är att Storbritannien lämnar EU utan något avtal alls. För det är precis som Theresa May omedelbart konstaterade efter omröstningen att de som i dag sade nej till avtalet inte har något enda förslag till vad som ska hända i samhället.

Som jag tolkar debatten och de många ibland hårdföra Brexitföreträdarna så inbillar de sig fortfarande att de kan få EU att förändra avtalet. En liknelse är väl att de försöker vifta hunden med svansen. Det går inte. De närmaste dagarna blir intressanta att följa.

En notering i samband med detta är ändå den friska debatt som förs i parlamentet. Det är ett rent nöje att lyssna till den. Meningsmotståndare till den som talar uttrycker gärna sitt höga ogillande och talmannen agerar med kraft och hög röst och deltar på ett sätt aktivt i debatten genom tillrättavisningar åt höger och vänster. Mycket humor ryms bland de hårda orden. Ibland kan någon säga något som orsakar skrattsalvor från hela kammaren. Ja, debatten i underhuset är fantastiskt livgivande och stimulerande jämfört den debatt som förs i de flesta andra parlament. Den svenska riksdagen inte att förglömma, där diskussionen i mycket är förutsägbar och statisk med väl kända argument.

I dag har det tydligen förts samtal mellan Socialdemokraternas Stefan Löfven och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt. I morgon är det dags för en så kallad talmansrunda och då blir det väl känt om samtalen mellan de två resulterat i att Vänsterpartiet kommer att i alla fall inte rösta emot Stefan Löfven som föreslagen statsminister.

Det är lätt att hålla med talman Andreas Norlén i hans besvikelse över att partiledarna  inte förrän nu börjar hitta fram till en lösning som kan ge oss en regering. Låsningarna som partierna har haft under fyra månader har byggt på prestige och makthunger. Ibland har någon pratat om att vara den vuxne i rummet, men många i den så kallade allmänheten har börjat undra om det över huvud taget har funnits eller finns någon vuxen närvarande under förhandlingarna och diskussionerna.

Visst finns det ideologiska skillnader mellan partierna från vänster till höger. Men det praktiska politiska arbetet i riksdagen handlar oftast om reell sakpolitik som alla valda partier naturligtvis ska kunna diskutera för att komma fram till lösningar som i slutändan anses bäst för landet. I de frågor där ideologiska grundvärderingar kommer i dagen må givetvis hårda motsättningar prägla debatten och i sådana frågor är det aldrig fråga om att finna kompromisser.

Nog om detta för den här gången. Min dag har varit bra. Jag har hunnit med en del praktiska saker, men även haft tid att umgås med bästa vännen för långa och bitvis kloka samtal. I morgon är det dags att köra igång träningen igen. Med den influensahistoria jag har haft under den senaste månaden inser jag att det kommer att ta en viss tid innan jag är i samma form som jag hade innan jag for iväg över Atlanten.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar