Något om inget

Jag ska inte skriva så mycket i kväll. Dagen har gått och den började okristligt tidigt. Men en lång dag kan vara innehållsrik. För mig har den dock bara gått. Lördagskorsordet i Dagens Nyheter och läsning av tidningarna tog sin tid. Vinterstudion med längdåkningen och den fina svenska framgången för herrarna samt Lindströms andraplats i skidskyttets sprint gladde.

Sedan har det bara varit kallt. Jag tittar ner på mina händer som småspricker i kylan och idogt småsvärande över kylan, som dock ändå inte är så farlig i förhållande till hur det kan bli och säkert blir senare på säsongen, låter jag dagen gå.

I morgon kommer det att mulna på och snö förväntas. Det är skönt om det blir en smula mindre kallt, Men snö och mulet kommer att dölja vad som finns ovan molnen. Jag förväntar mig nämligen att nu  under helgerna börja se en massa streck på himlen efter planen som passerar. Det så kallade tomteflyget från framför Storbritannien mot Rovaniemi ska väl börja komma igång nu.

Jag får ha koll på flightradar24.com i stället i morgon. När den trafiken är som mest intensiv handlar det ju om väldigt många plan som passerar det svenska luftrummet och ger pengar till statskassan. Alltid något när vi inte har något internationellt tomteland. Men kanske blir det så att det skapas ett sådant i Svansele så småningom. Fast det vore sannerligen bättre om Stoorn förverkligades. Den tror jag har större förutsättningar att få internationell berömmelse än en tomte som försöker konkurrera ut – eller komplettera – den finländske tomten.

Nej, nu blir det inte något mer. Ska än en gång låta mig roas av filmen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Det blir tredje gången jag ser den och jag tycker fortfarande den är högst sevärd.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ångrar och ångrar inte

Det har blivit stor uppmärksamhet i dag om en artikel som Mikael Sandström har skrivit. Mikael Sandström var under många år en av den förre moderatledaren och statsministern Fredrik Reinfeldts närmaste medarbetare. Tidigare i år varnade han i en debattartikel i DN för långvariga konsekvenser av den stora flyktinginvandringen förra hösten. Nu har han skrivit en ny  artikel i tidskriften Kvartal och i den artikeln ber han om ursäkt för att han, som en del av de personer som låg bakom politiken som var generös mot asylsökande, bidragit till att orsaka samhället dessa långvariga problem.

Kontentan av hans artikel är att han anser att de åtgärder som nu vidtagits och som är striktare i alla avseenden än tidigare borde ha vidtagits för länge sedan. Han ber också om ursäkt för och skäms över den mobbning som han bidragit till gentemot personer som ifrågasatte den då förda politiken.

Som om det vore planerat framträdde den tidigare statsministern Reinfeldt i kvällens Skavlan. Programformen är visserligen lättviktig och ska vara underhållande, men stunder av allvar finns naturligtvis där. Reinfeldt står fast vid sin övertygelse om att det är bra för samhället när människor från olika kulturer och med olika religioner möts och att det är positivt på sikt när fler människor kommer till Sverige. Detta helt enkelt därför att vi behöver bli fler människor här i landet om vi ska kunna behålla den sjukvård, barnomsorg, undervisning och äldrevård som vi har. Vi behöver vara fler i verksam ålder som med sitt arbete ska betala skatt och därmed betala in till den välfärd som vi vant oss vid.

Jag håller med honom. Och så länge åldersdiskrimineringen i samhället råder som inte låter personer i min egen ålder få arbeta och fortsätta bidra till samhällsbygget, så krävs det att vi fyller på med produktiva människor eftersom det föds för få barn i landet som det är nu, som senare ska axla försörjningsbördan för barn, unga och gamla.

Att det finns och kommer att kvarstå problem med integrationen efter förra höstens flyktingvåg är självklart. Men om jag försöker se tio-femton år framåt i tiden så är jag övertygad om att vi ser vinsterna av flyktinginvandringen. Problemen i dag med brist på bostäder och så vidare kommer att vara avklarade då och jag hoppas att vi om ett decennium eller så kan blicka tillbaka och konstatera vilken fart det blev på bostadsbyggandet och att så många kom som bidrar till fortsatt goda pensioner för mig och mina generationskamrater. För att ta ett exempel.

Jag nöjer mig med detta lilla inlägg i dag samtidigt som jag konstaterar att min dag har varit bra. Träning förstås på morgonen i de välbekanta maskinerna på Friskvårdskompaniet – någon gång ska jag ta mig för att pröva andra maskiner – och därefter sedvanliga göromål inför helgen. Sprinttävlingarna i norska Lillehammer kom jag in lite sent i, men fick ändå se semifinalerna och finalerna. Bra gjort av Calle Halfvarsson och Teodor Peterson som kom etta respektive trea och Hanna Falk som blev trea. I morgon får jag – kanske – bättre tid att följa skidtävlingarna som jag tycker är kul att kika på.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Hemska bilder

Vilka fruktansvärda bilder från östra Aleppo i Syrien, som visats i dag i svensk tv och i nyhetsprogrammen. Jag tror att ingen människa kan vara oberörd inför dessa bilder. Jo, de som krigar – al Assads regeringsstyrkor, ryssarna som bombar, Hizbollahkrigarna och elitsoldaterna från Iran som hjälper Assadregimen att förstöra landet och döda befolkningen. De är förstås immuna för sådana här bilder, förblindade som de är att utplåna oppositionen som märkligt nog kallas för rebeller.

al Assads krig mot oppositionen har nu pågått i mer än sex år – längre än andra världskriget. Om bara fyra månader går detta krig in på sitt åttonde år. Och de bilder som i dag har förmedlats ut från Aleppo, sådana bilder har kunnat tagits under varje dag på olika ställen i landet alltsedan regeringsstyrkor började skjuta ihjäl folk i de södra delarna av landet. Då blommade det som kallades för den arabiska våren i Egypten och när en del människor protesterade mot att polisen varit hårdhänt mot barn som busat, så bröt helvetet lös. De protesterande möttes av kulor och död. Sedan har det bara fortsatt.

När civila försöker fly från den skoningslösa och intensiva bombningen av östra Aleppo och under flykten mejas ned och dödas – ja, det är obeskrivligt. Jag är nog inte den enda som funderar på när dödandet ska ta slut. Och vågar man tänka tanken hur det blir därefter? Vad kommer att hända då? Med alla stridande grupper som ibland slåss tillsammans och ibland slåss mot varandra är risken väldigt stor att det blir som i Libyen där kriminella och tungt beväpnade grupper fortfarande slåss om mark och makt.

Jag lider med dem som fortfarande är kvar i landet och som inte ser någon ljusning, även om det för dem också finns en vardag i det djupa eländet som de lever i.

Här hemma är det lugnt och stilla och nyhetsmässigt görs det mesta och det bästa för att göra våra saker till stora händelser. En sådan är att Statistiska centralbyrån, SCB, i dag presenterade sin stora opinionsundersökning. Den görs två gånger om året och är mer tillförlitlig än de månatliga undersökningarna eftersom den omfattar så många fler personer som svarat på frågorna.

Enligt denna undersökning ökar de rödgröna partierna sitt försprång framför de fyra allianspartierna. De rödgröna har 41,4 och de borgerliga partierna får 37,9 procent. Sverigedemokraterna landar på 17,5 procent. När denna partisympatiundersökning presenteras och diskuteras hamnar de inblandade väldigt snabbt i vem som ska regera med vem efter nästa val. Det känns onekligen lite tidigt att prata om det. Valet ligger ju nästa två år framåt och det hinner hända väldigt mycket som drastiskt kan kasta om förutsättningarna. Men om jag ska ha något ord med i laget redan nu, så tror och tycker jag att det börjar bli dags för en regering som bryter den förlamande blockpolitiken. Återstår att se hur det blir och vilka politiska partier i så fall som vågar och vill bygga en bro över blockgränsen.

Min dag har varit helt acceptabel. Ja, rent av god och det är jag förstås tacksam för.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Skatt slår mot Norrland

I dag presenterades utredningen som föreslår att en så kallad flygskatt införs. Det sägs att den ska införas för att på sikt begränsa flyget och därmed dess koldioxidutsläpp. Skatten föreslår bli införd från och med 1 januari 2018 och den kommer, enligt utredningen, att delas in i tre nivåer. Dyrast blir det att flyga till andra kontinenter som resmål i Asien, Australien eller USA och Sydamerika. En sådan tur- och returresa blir enligt förslaget 430 kronor dyrare.

Mellannivån ligger på 280 kronor och gäller resmål som i och för sig finns på andra kontinenter men inte längre bort än 600 mil från Arlanda. Den lägsta nivån är 80 spänn och gäller resor i Europa. Dessa skatter kan bara tas ut om flyget går från en svensk flygplats. En tur och returresa inom Sverige kommer därför att bli 160 kronor dyrare medan den bara skulle bli 80 kronor dyrare om man flyger till Kanarieöarna.

En flygskatt skulle absolut inte vara bra för Västerbotten och Norrbotten. En tanke bakom flygskatteförslaget är att folk ska välja andra sätt att resa eller att inte resa alls. Vad är alternativen från exempelvis Skellefteå, Luleå och Kiruna eller från Arjeplog, Arvidsjaur och andra orter i inlandet?

Från och till Skellefteå kan man inte åka tåg såvida man inte har åkt bil eller buss i fem, sex mil först. Sedan tar tågresan många, långa timmar i anspråk. För att åka ner till exempelvis ett möte i Stockholm krävs två nätter på tåg. Vilka har tid och lust med det? Man kan också åka bil för att ta sig neröver i landet. Det brukar jag själv föredra. Och så finns ju möjligheten att först åka till Umeå för att ta tåget därifrån ner till Stockholm. Det gäller också om man vill åka något annat än tåg hela långa vägen från Kiruna och Luleå till storstan eller att ta sig från dessa orter till Umeå för att åka tåg därifrån.

Resorna skulle kompliceras något alldeles väldigt och alla alternativa resor tar så mycket mer tid och kostar så mycket mer pengar sett till hur ineffektiv restiden är för resenärerna. Och det gäller i alla avseenden och för alla – affärsresenärer, pensionärer och turister eller vad ni vill. Att göra det effektivaste kommunikationsmedlet dyrare bara för att det ska användas mindre är stolligt.

Regeringen kommer att lägga fram förslaget. Det är helt klart och finansminister Magdalena Andersson (S) är glad över att skatten kommer att ge ungefär 1,7 miljarder kronor till statskassan. Hur stora miljövinsterna kan tänkas bli talas det inte något om, vilket väl är symptomatiskt för saken som sådan. Det gäller för regeringen att plocka in mer slant och då passar det ju bra med Miljöpartiet i regeringen att göra detta utifrån ett argument att miljön kommer att skonas.

Företrädare för Norrlandsregionen har fullständigt gått i taket för dessa konkreta tankar. Socialdemokratiska kommunalråd i Norrlandskommuner rasar och kritiserar sitt parti väldigt hårt. Men kommer det att göra någon skillnad? Knappast. Den socialdemokratiska traditionen är ju att partiföreträdare får väsnas ett tag. Det gör ingenting eftersom de i slutändan sväljer förtreten och rättar in sig i ledet enligt vad som dikteras från ovan. De norrländska företrädarna representerar inte heller särskilt många, kanske det resoneras i Rosenbad eller i partihögkvarteret på Sveavägen.

Det finns även en uppenbar risk för att förslaget ändå kommer att gå igenom riksdagen även om en majoritet i form av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna är emot förslaget. I och med att förslaget handlar om införande av en skatt så ligger det i budgeten och enligt den ordning som gäller går det inte att lyfta ut en enskild budgetpost utan budgeten ska tas i sin helhet. Eftersom oppositionen lägger ner sina röster när budgeten ska antas, så blir det som regeringen föreslår.

Jag har kikat lite på vad DN skriver på sin webb om hur finansministern kommenterar det hela. Då blir jag faktiskt upprörd. Det är så många floskler som hon uttalar, enligt min mening. Som ilskan från Norrland exempelvis vilket hon kommenterar på följande sätt: ”Här finns en stor oro i Norrland. Jag tar den oron på djupaste allvar. Jag kommer naturligtvis att lyssna på de här kommunalråden.” Men undantag ska hon inte göra från det som utredningen föreslår.

Om utredningen blir verklighet blir en Thailandsresa med två vuxna och två barn drygt 1.700 kronor dyrare. Om det säger finansminister Andersson: ”De här pengarna kommer på ett eller annat sätt tillbaka till svenska folket. Vi får se vilket sätt det kommer att ske, men säkert kommer barnfamiljerna att få ta del av det på något sätt.”

Det är kommentarer som naturligtvis i mina öron bara låter som ord sagda i trygg förvissning om att ingen journalist eller någon annan kommer att fråga henne inför valrörelsen 2018 hur och på vilket sätt som barnfamiljerna har fått del av just dessa 1,7 miljarder. Så öronmärkta är sannerligen inte skatteinkomsterna och skulle hon mot förmodan få en sådan fråga kan hon säga nästan vad som helst.

Nåväl, dagen går mot sitt slut. Den har varit bra för mig med träning på morgonen och sedan inte mycket mer än skrivande för mitt eget höga nöjes skull och lite annat pyssel.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Elva rätt av tolv!

Jag tror att jag har blivit bättre på att gissa med åren. Eller om det är så att jag under mitt leverne hittills har skaffat mig en del erfarenheter. Eller om jag kan finna slutsatser som en kombination av livserfarenhet, en del kunskap och rena gissningar. Vad vet jag?

I dag har det varit en stor och positiv nyhet att svenska elever i årskurs 4 och 8 har blivit bättre i matematik och naturvetenskap. Det är en världsomfattande undersökning som kallas Times, som i dag presenterade sina resultat. Och dessa visar alltså att de svenska eleverna i dessa årskurser har förbättrat sina resultat. Det är ju glädjande. På något sätt visar det att de förändringar inom skolans värld som påbörjades av alliansregeringen 2006 och som sedan fortsatt nu tycks börja få resultat.

Förändringar inom skolan som ska leda till ökad kunskap hos eleverna tar tid. Det visar erfarenheten från just 2006. Men det visar också de ständigt nedåtgående skolresultaten efter det att skolan kommunaliserades under den dåvarande skolministern Göran Persson (S). Förhoppningsvis håller förbättringarna i sig så att de svenska elevernas kunskaper i dessa årskurser så småningom i alla fall kommer upp till den nivå som eleverna i motsvarande årskurser har i Danmark, Norge och Finland. För att inte säga medelnivån i världen.

Att jag blivit bättre på att gissa grundar jag på det faktum att Dagens Nyheter i dag på sin webb presenterar tolv av de matematikfrågor (http://www.dn.se/ekonomi/fragesport/klarar-du-attondeklassarnas-test-i-timss/?question=1) som eleverna i årskurs 8 fick. Av dessa tolv frågor fick jag elva rätt och det är jag mäkta stolt över! Jag ska dock ärligt säga att jag inte kunde räkna fram alla svar. Jag förstod ju inte ens alla tecken i det som skulle räknas ut, utan gissade. Som i ett problem där jag kom fram till att svaret måste vara något med ,5 på slutet. Tre av svarsalternativen låg på 20-talet varav bara ett med ,5 på slutet. Så jag valde det och fick rätt.

Ett annat problem var en konstig historia med någon som tittade på en spegelbild i en vattenpöl och utifrån vissa uppgifter skulle bedöma hur högt huset var som speglades i vattnet. Enkelt! Huset var ju ett femvåningshus och med alternativen 100 meter, 40 meter, 20 meter eller 16 meter var svaret givet – 16 meter. Annars skulle ju varje våning vara 4 meter och så byggs det sannerligen inte nu och så byggdes det inte tidigare heller (även om vi på Oskarsvägen i Örebro när jag var barn hade tre meter till taket).

I realskolan som det hette på min tid och som väl motsvarar sista delen av mellanstadiet och högstadiet i dag var jag usel på matematik. Jag har fortfarande kvar – någonstans – en skrivning där jag för läraren frankt över en A4-sida förklarar för honom att han ställt fel fråga och även talar om för honom hur han skulle ha ställt den. Gissa vad jag fick för det? En stor dj-a röd bock över hela sidan! Med andra ord – jag hade inte fattat någonting. På en annan skrivning fick jag resultatet B???? där B var godkänt och B? godkänt med tvekan. Med fyra frågetecken efter det godkända betyget hängde jag väl – som det heter – på gärsgår´n.

Det var sannerligen inte konstigt att jag efter realskolan ville hoppa av vidare studier och lära mig till snickare. Det förbjöd farsan som tvingade mig till att gå gymnasiet och den enda linje i hela Örebro län som jag mina betyg räckte till för var latinlinjen i Lindesberg. Det har aldrig ångrat, verkligen inte. Klasskamraterna har blivit vänner för livet, men latinet var sannerligen inte så lätt heller.

Efter dagens test tror jag mig dock vara bättre i matte än jag hela tiden trott mig vara. Låt mig leva i den tron…

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Gillar inte bockbrännare

I går samlades enligt uppgift ungefär 20.000 människor för att kika på den världsberömda halmbocken i Gävle. I år var det nämligen 50 år sedan den första bocken restes till jul. Tyvärr har det blivit så att bocken bränts ner under en majoritet av dessa år. I går – bara ett par timmar efter det att bocken avtäckts – eller hur det går till – sattes den i brand och totalförstördes än en gång. Två vakter fanns på plats och förhoppningen var naturligtvis att den i alla fall inte skulle brännas ner förrän efter jul.

När en av vakterna gick på toaletten passade någon på att kasta något brännbart på bocken som fattade eld. Den som satte bocken i brand försvann sedan på cykel. Det återstår att se om polisen får tag på den som gjorde det. Bara vid ett par tillfällen har polisen kunnat gripa bockbrännarna och dessa har fått sina straff.

Jag tycker att det är sorgligt att det tydligen uppstått något av en sport hos vissa personer att bränna denna bock. Kommunen lägger ner en styv slant på att sätta upp den varje år och varje år – nästan – går dessa pengar bokstavligen talat upp i rök. Och varje gång det händer blir det stora rubriker inte bara i Sverige utan även i andra länder.

Det är nästan så att man kan börja tro att de marknadsansvariga för Gävle i kommunen och hos handlarna hoppas på att bocken ska brinna. Det har ju blivit en ”grej” som ger eko i medierna. Och all reklam är ju god reklam, som det brukar heta. Ändå tycker jag det är så fel att förstöra det som på detta sätt byggts upp. Snart har vi väl nått dithän att bockbranden blir något naturligt som det inte är något att skriva om eller rapportera från. Så mot den bakgrunden vore det kanske inte så tokigt om nästa bock faktiskt får stå kvar under hela den planerade tiden. Det skulle i alla fall jag välkomna, trots att jag inte har någon som helst anknytning eller koppling till Gävle. Annat än att Gävle var residensstaden när jag bodde och verkade i Hudiksvall och att det i sin tur gav upphov till regelbundna resor dit när exempelvis landstinget hade sina möten.

Så lite om Donald Trump i dag också. Han är mäkta irriterad över att det ska ske en omräkning av rösterna i tre delstater. Nu hävdar han att han ändå fick flest röster i valet om man räknar bort ungefär tre miljoner illegala röster. Varifrån han fått detta är det ingen som vet. Hillary Clinton fick ungefär 2,2 miljoner fler röster än Trump enligt den räkning av rösterna som har gjorts. Men Trump tror inte på detta utan hittar på något som i hans egen värld gör honom till vinnare.

Det är en märklig och farlig man, denne Donald Trump. Må verkligen omräkningen av rösterna resultera i att Hillary Clinton får elektorsrösterna i de tre delstaterna och därmed att hon vinner valet och blir nästa president. Det skulle kännas tryggare för mig och för många, många andra.

Min dag har har varit bra. Inte mycket att göra dessvärre men träningen på morgonen kändes behövlig. En artikel är författad till den tidning som Sunnanå ska ge ut i december och under kvällen blev det mer Sunnanå i ett långt möte. Vi får väl se vad som händer i morgon. Alltid blir det något. Eller inget.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Irriterad Trump

Som jag var inte på i går så håller det Gröna partiets ledare i USA, Jill Stein, på att samla in pengar för att få till stånd omräkningar av röster i Wisconsin, Pennsylvania och Michigan. I Wisconsin och Michigan finns det relativt sett goda chanser till att en omräkning ger en annan vinnare av presidentvalet. Nämligen att Hillary Clinton tar hem vinsten i stället för den redan utropade näste presidenten Donald Trump. På valnatten skilde det bara några tiotusentals röster mellan kandidaterna i Wisconsin och Michigan medan det var ungefär 70.000 i Pennsylvania.

I dag har den utropade vinnaren av presidentvalet Donald Trump gått till både försvar och attack mot de omräkningar av röster som är på gång. Han hävdar att han vunnit valet och att Clinton en gång har erkänt sig besegrad. Han säger att det Gröna partiet bluffar för att fylla på sin kassakista och att det demokratiska partiet är demoraliserat. På Twitter, där dessa anklagelser presenteras, säger han också att det förstås var han som vann valet.

Ingenting säger han om det faktum att han under valrörelsen hotade med protestera på alla möjliga och tänkbara sätt om det var så att Clinton skulle vinna valet. Då minsann skulle det räknas om röster i varje delstat om så krävdes för att visa att valet var riggat. Nu blev det så under valnatten att han utsågs till segrare, men fortfarande finns rättigheten att begära omräkning av rösterna. Det är egentligen inte något att bli upprörd över, men Donald Trump reagerar sannerligen inte logiskt och konsekvent.

I går skrev jag att jag funderade på att bidra till insamlingen som ska ge de ekonomiska musklerna till en omräkning i de tre delstaterna, men det kan man inte göra härifrån. Just nu i skrivande stund fattas det ungefär 900.000 dollar för att målet att få ihop sju miljoner dollar är uppnått. Pengarna som finns nu räcker till kostnaderna för omräkning i Wisconsin och Pennsylvania och om de återstående slantarna ramlar in till onsdag så räcker de också till omräkning av rösterna i Michigan. Jag hoppas att det blir så och jag hoppas att omräkningen ger Clinton segern så att elektorerna när de samlas 19 december kan utse henne till nästa president i USA.

Vilken reaktionen skulle bli hos Donald Trump – och hans mest stridbara väljare – kan man då bara ana. Det skulle bli ett väldigt liv och förmodligen stora oroligheter som eldades på av huvudpersonen Trump själv. Ändå vore det bättre än om Trump blir president, kan jag tycka.

I dag är det också primärval i de konservativa leden i Frankrike om vilken person som de ska lyfta fram som kandidat i nästa års presidentval. Det står mellan de båda tidigare premiärministrarna François Fillon och Alain Juppé. Den förstnämnde fick 44 procent av rösterna i den första omgången och lutar sig avsevärt mer mot de argument som Nationella frontens ledare Marine Le Pen för fram. Om det blir Fillon som vinner i dag är risken mycket stor för att det blir han som i presidentvalet ställs mot just Marine Le Pen och det skulle innebära, tror jag, att parterna näst intill skulle hamna i en tävlan om att vara så nationalistisk, patriotisk och främlingsfientlig som möjligt. Och resultatet av en sådan kamp och slutligen vem som utses till president skulle få ytterligare negativa konsekvenser för utvecklingen i Europa.

Det finns alla skäl att återkomma till dessa ämnen senare. I dag har det varit mycket Vinterstudion för min del. Jag har också varit ut till flygplatsen, men såg dessvärre inte något plan där varför jag åkte hem igen. Det är alltid roligt att spana på plan, men inte när det blåser kalla vindar. Och planen som landar i Skellefteå är det ju inte något märkvärdigt med – egentligen. Men det är eller kan vara kul ändå.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar