Mycket i dag

Det har varit en händelserik dag. En majoritet i riksdagen röstade emot moderatledaren Ulf Kristersson som statsminister. Det blev han ytterligt sur för och bittert konstaterade han att det var första gången på 40 år som ett borgerligt parti röstade emot en borgerlig statsministerkandidat. Han gick inte närmare på det, men måste ha syftat på när Moderaterna röstade emot att Ola Ullsten, dåvarande folkpartiledaren, skulle bli statsminister i en ren folkpartiregering 1978. Fast så långt tänkte nog inte Kristersson i det som han uppfattade som nederlagets stund.

Hur som helst klarnade inte precis situationen i den sedan två månader aktuella regeringsfrågan. I morgon kommer talman Andreas Norlén att tala om vad han anser bör göras i nästa steg. Antingen blir det väl att han föreslår att Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven ska bilda regering eller så ger han centerledaren Annie Lööf uppdrag att sondera möjligheterna att bilda en regering. Båda alternativen är lika troliga. Men hur det blir återstår att se.

Jag får väl återkomma när stridsröken skingrats för att skriva en smula om hur det politiska landskapet har ritats om. För en förändring har inträffat och jag är inte säker på att den är av godo. Mycket talar för att väljarna nu för varje dag blir alltmer frustrerade över att de valda politikerna inte kan komma framåt i denna avgörande fråga. Tilltron till politikerna och till politiken minskar för varje dag och det är verkligen inte något som gynnar vårt demokratiska system. Populister med enkla lösningar på komplicerade samhällsfrågor kommer att få mer utrymme och i detta fall är det nog mest Sverigedemokraterna som jag tänker på. Den utvecklingen vill jag inte ha.

Riksdagen har i alla fall i dag fattat ett beslut. Nämligen att TV-avgiften på drygt 2.400 kronor per hushåll ska upphöra för att i stället, helt enligt ett tidigare utredningsförslag, ersättas med en skatt. Den kommer att uppgå till allra högst 1.300 kronor per person. Men ju lägre inkomst desto mindre skatt. Nu kommer många förmodligen att protestera. Det finns hushåll som inte har någon TV och därför tycker att det är orättvist att de ska betala den här skatten.

Det tycker inte jag. Även om det finns en och annan som inte har TV är jag tämligen övertygad om att dessa personer inte lever i ett vakuum. Säkerligen lyssnar de på radio, som också är en så kallad public service-funktion. Och det är väl inte helt osannolikt att man tillgodogör sig program via playfunktionen som SVT erbjuder. Den hittar man på varje dator och förmodligen i varje telefon. Därmed drar de också nytta av den journalistik och det övriga utbud som SVT och SR erbjuder.

I Storbritannien har den brittiska regeringen fattat beslut om att godkänna det Brexitavtal som har förhandlats fram. Jag ägnade en god stund i dag åt att kika på direktsändningen från det brittiska parlamentet och i underhuset. Där debatterade premiärminister Theresa May och oppositionsledaren Jeremy Corbyn på sedvanligt sätt avtalet. Det är härliga debatter som förs där med hejarop och burop och en talman som ständigt får mana till lugn och respekt för den som för tillfället har ordet.

Nu återstår det ”bara” för premiärminister May att få igenom utträdesavtalet i parlamentets båda kamrar, att det nordirländska, unionistiska partiet DUP, som stöder regeringen May accepterar avtalet samt att EU:s 27 stats- och regeringschefer gör det samt att EU-parlamentet också tar emot det. Först då blir avtalet klart. Så oändligt mycket kan hända än och sätta käppar i hjulet.

Avtalet är självklart ytterligt komplicerat. Utkastet till avtal sägs bestå av 585 sidor, 180 paragrafer, tre protokoll och till detta en lång rad tillägg. Det är väl ytterligt tveksamt om alla politiker på alla plan verkligen sätter sig in i vad avtalet innebär innan de fattar beslut. Men man kan ju hoppas det – både för britternas skull och för EU:s skull.

I dag var det glest på Friskvårdskompaniet när jag kom dit. Bara tre personer var före mig och länge var det bara vi. Det blev med andra ord inte så mycket prat utan mer träning och det får väl sägas vara bra. En ordentlig genomkörare blev det i alla fall. Sedan fick jag en del skrivet i dag. Det kändes bra.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Värna kontanterna

Vad ska jag skriva om i dag? Att Centern och Liberalerna säger nej till Ulf Kristerssons förslag till regering i morgon? Nej, det har jag åtskilliga gånger ordat om. Nästa gång det blir aktuellt att skriva något blir måhända i morgon, men troligare på torsdag, när talman Andreas Norlén spelar ut ett nytt kort.

Kanske kan jag skriva något om att Donald Trumps fru Melania har uttalat sig om att en medarbetare i Vita huset, en biträdande national säkerhetsrådgivare borde få sparken. Tydligen hade Melania och säkerhetsrådgivaren råkat bli osams under hennes resa till Afrika nyligen. Konflikten handlade om var olika personer skulle sitta i planet. Nu har Trump tydligen, enligt CNN, bestämt sig för att sparka den här personen. Samtidigt hänger en annan medarbetare, ministern för inrikes säkerhet Kirstjen Nielsen, löst. Trump tycker att han är för ”vek” i invandringsfrågan.

Hittills har Donald Trump sparkat 22 personer som arbetat nära honom. Två till på gång och det blir 24 personer. I stort sett två personer i månaden får sparken. Uppenbarligen lever president Trump fortfarande kvar i rollen som den som ger folk sparken. Det var en roll som han spelade i serien The apprentice mellan 2003 och 2011.

Ja, nu har jag skrivit om Trump. Både om herr och fru Trump. Nu verkar ju frun ha inspirerats av sin make, som så fort inget eller ingen passar henne, så gör hon sig av med det eller den. Det är skrämmande inställning, som jag också så ofta har ordat om. Ändå gör jag det igen. Och igen.

Något kanske jag kan skriva om gårdagens inslag i ett nyhetsprogram på SVT. Nämligen att det blir allt vanligare att föräldrar ger sina barn betal- och/eller kontokort. Det som visades var en liten flicka som gick och handlade och betalade med kort. Flickan var åtta år och hennes föräldrar tyckte att detta var ett utmärkt sätt att lära sin dotter om ekonomi och pengars värde.

Pengars värde? Jag kan inbilla mig och tro att små barn som på detta sätt lär sig betala på intet sätt lär sig om pengars värde. Pengar är sedlar och mynt. Om du som liten pojke eller flicka har 20 spänn i veckopeng (jag har ingen aning om veckopengarnas storlek nuförtiden) och får denna slant i form av en sedel eller på ett kort, så är det skillnad. Pengarna på ett kort är för väldigt unga personer bara siffror om de kanske inte ens har sett en sedel.

Jag använder förstås kort vid vissa tillfällen. Men hellre använder jag pengar i form av kontanter. Sedlar och mynt är giltiga betalningsmedel och det är inte alltför länge sedan som vi fick nya sedlar och mynt. Kontanter ska användas och bör användas i en högre utsträckning än nu. Jag gör det och försöker göra det i en ökad utsträckning av åtminstone två skäl. Dels för att kontanter ska användas, dels för att jag mycket starkt ogillar att banker och affärer exakt vet var jag handlar, vad jag handlar och när jag gör det. Jag gillar inte att bli kartlagd i detalj eftersom jag inte tycker att vare sig banker eller affärer har med det att göra.

Tyvärr måste man betala med kort inom sjukvården, såvida man inte väljer att få en faktura. Affärer som inte längre tar kontanter är jag inte längre kund hos. Av rent principiella skäl. Jag tycker faktiskt att Riksbanken – om det är rätt instans – eller politikerna – om det är de som fattar besluten – ska tvinga bankerna att hålla kontanter. Snacket från bankernas sida om att kontanthanteringen är så dyr anser jag bara vara rent snack. De fyra stora bankerna går ju ”bara” med en vinst på cirka en miljard kronor – i månaden! Handelsbanken har ju dessutom råd att ge sin avgående vd en pension värd 220 miljoner kronor.

Nej, hårdare tag mot bankerna behövs och gärna en kraftig markering i övrigt att all handel är skyldig att ta emot kontanter från de kunder som vill betala för sig på det sättet.

Min dag har varit bra. Jag har försökt ge bästa vännen några handtag med att flytta en del prylar och det tror jag funkade till belåtenhet. Jag har dock inte fått något skrivet, så jag hoppas kunna fixa en del skrivande i morgon i stället.

Publicerat i Uncategorized | 3 kommentarer

Dra ut på tiden!

En 100 sidor tjock – det är inte så mycket – forskningsrapport som Institutet för framtidsstudier har gjort, borde vara en god investering för var och en av våra riksdagspolitiker. Rapporten kostar 55 spänn och det är en kostnad som dessa politiker faktiskt bör orka med mot bakgrund av deras relativt sett goda arvoden.

Forskningsrapporten handlar om våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet. Rapporten visar hur många, enligt uppgifter i SVT:s nyhetsprogram drygt 15.000 individer, som är engagerade i olika grupper och gäng som ägnar sig åt organiserad brottslighet och på det sättet utgör ett hot mot vårt demokratiska samhälle. Inslaget i SVT:s Aktuellt är värt att ses i playfunktionen för dem som inte kikade på det när det sändes.

För väldigt många är det här helt nya uppgifter. Av de första kommentarerna att döma tycks en genomgående reaktion vara häpnad över hur många individer som deltar i den organiserade brottsligheten eller är engagerade i våldsbejakande extremism. Låt den förvåningen sjunka undan snabbt för att i stället fokusera på hur utvecklingen ska kunna vändas. För som det ser ut i dag rekryteras hela tiden nya medlemmar till dessa nätverk.

Rapporten beskriver olika faktorer som leder både in i och ut från dessa våldsamma miljöer. Det kan vara en god utgångspunkt för en ambitiös start på ett förebyggande arbete, som i sin förlängning leder till svårigheter för gängen att rekrytera fler medlemmar. Å andra sidan tycks resurserna vara alltför knappa inom polis och socialtjänst och andra samhälleliga funktioner för att kunna börja ett sådant arbete. Någonstans kanske ett sådant arbete når en viss framgång, vilket i så fall och troligen kan gottskrivas en eller flera eldsjälar.

Klart är det dock att insatser bör göras. Och bara fler poliser, som det alltid ropas på och som politikerna gärna säger sig vilja finansiera, räcker inte. En polis som arbetat med dessa frågor sa i Aktuellt att det snarare behövs 10.000 socionomer än 10.000 poliser. Det säger något om vilken betydelse ett förebyggande arbete för att stävja gängbrottsligheten har.

Att moderatledaren Ulf Kristersson tänker sig bilda regering med Kristdemokraterna kom inte precis som en överraskning i dag. På onsdag blir det skarpt läge och enligt alla förhandstips kommer riksdagens majoritet att säga nej till en sådan regering. Ansträngningarna att få fram en regering får väl fortsätta. Men med tanke på det låsta läget så kanske talman Andreas Norlén ska ha en sak i bakhuvudet. Nämligen att skynda långsamt så att den fjärde statsministeromröstningen i riksdagen äger rum i slutet av februari nästa år. Om den också misslyckas blir det extra val och då kan det samköras med valet till EU-parlamentet och därmed sparas åtminstone 400 miljoner kronor. Och det bara för statens kostnader.

Min dag började med träning. Till min egen förvåning blev den tämligen intensiv och koncentrerad. Jag har också förstått att det finns statistik som man får tillgång till om man frågar snällt. Så jag frågade snällt och fick veta att jag besökt Friskvårdskompaniet inte mindre än 535 gånger sedan april 2013. Det var tydligen då jag började där. Hur många gånger som jag har missat att gå dit fanns det inte några uppgifter om. När jag strålades och en god tid därefter var jag inte där. Jag har varit ute och rest några gånger och ibland har jag bara inte haft lust att gå dit. Men det var kul att få veta att jag frekventerat stället tämligen ofta och utan att slita ut eller sönder några maskiner.

I afton hade vi Sunnanås tränare Jenny Svanberg på besök här hemma. Det var kul och givande. Så sammanfattningsvis – min dag har varit bra.

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ofrånkomliga minnen

Spekulationerna är igång igen när det gäller vem som i slutändan ska godkännas som statsminister av riksdagen. I morgon ska ju moderatledaren Ulf Kristersson tala om för talmannen med vilket eller vilka partier han vill bilda regering. Själva omröstningen äger rum på onsdagen efter det att frågan – helt enligt traditionen – först har bordlagts två gånger. Kristersson blir vald om han inte har 175 eller fler röster emot sig.

Det lär han få. Centern och Liberalerna har förklarat – hittills bara Liberalerna på ett väldigt klart sätt, medan Centern avvaktar med att ge besked till måndagen – att de kommer att rösta nej till en regering Kristersson som blir beroende av Sverigedemokraterna. Om Centern och Liberalerna lägger ner sina röster – vilket skulle vara detsamma som att säga ja till en regering som leds av Kristersson – och Sverigedemokraterna gör likadant – ja, då når Kristersson sina drömmars mål att bli statsminister.

All rimlig sannolikhetsbedömning landar emellertid i att riksdagen kommer att avfärda Kristersson som statsminister. Då rullar bollen tillbaka till talmannen som får föreslå någon annan som antingen statsministerkandidat eller ge någon partiledare uppdrag att sondera möjligheterna att bilda regering.

Det finns inte någon anledning för mig att spekulera hur det kommer att bli. Förr eller senare får vi väl en regering och om vi inte lyckas få den efter fyra avfärdade statsministeromröstningar i riksdagen så blir det extraval. Och då blir det resultatet av extravalet som blir utgångspunkt för nya sonderingsrundor och omröstningar i riksdagen.

Vi ska väl inte blicka så långt framåt. Men om det skulle bli fallet tror jag nog att en regering över blockgränsen kan formas tämligen snabbt. Detta förutsatt att de övriga partiernas inställning till Sverigedemokraterna inte förändras. Så utifrån detta tänkta framtidsscenarium vore det kanske inte så tokigt om några partier redan nu tar sig samman och pratar ihop sig om en regering och hur den skulle kunna fungera. Om inte annat sparar man ungefär 400 miljoner kronor som ett extraval beräknas kosta.

I dag blev jag tillfrågad om jag kunde hjälpa till med ett litet praktiskt arbete på förmiddagen. Det hade jag gärna ställt upp på. Men eftersom jag inte är så där väldigt beroende av telefonen och nyfiken på vad som möjligtvis dyker upp i form av sms eller på Whatsapp eller meddelanden, så kollade jag inte förrän efter lunch. Då var det för sent att hjälpa till. Men det blev en fin och bra dag i alla fall.

Jag var ner till centrum och handlade lite. Jag blev faktiskt överraskad av att det var så mycket folk på stan. Det har ju hänt någon gång tidigare att jag varit i city en söndag och då har det i stort sett varit folktomt. Men inte i dag. Kan det bero på att det var Fars dag? Men visst var det väl också något i stil med ”Internationella fredens dag”? Oavsett vilket är väl Fars dag den mer kommersiella av de två, vilket kan förklara den relativa trängseln mitt i stan.

Visst har även jag skänkt några tankar på farsan denna dag. Det är nästan ofrånkomligt när man hela tiden möts av budskapet att det är just Fars dag. Men jag tänker på honom vid andra tillfällen också. Ibland. Det är länge sedan nu, 30 år sedan, som han dog. Jag minns ju hur han såg ut och jag minns hans gärning. Men jag minns inte hans röst. Fast just den behöver man kanske inte minnas…

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Högtidligt om fred

I dag var det exakt hundra år sedan första världskriget tog slut. Det högtidlighölls förstås framför allt av tyske förbundskanslern Angela Merkel och den franske presidenten Emmanuel Macron. Där de var i exakt samma skogsglänta utanför den lilla staden Compiègne. För hundra år sedan stod en järnvägsvagn där och i den skrevs den tyska kapitulationen under. Men exakt samma järnvägsvagn stod där också 22 juni 1940 efter naziledaren Adolf Hitler krävde att Frankrike skulle skriva under sin kapitulation där och då. I samma vagn.

När Angela Merkel och Emmanuel Macron möttes i dag så satt de i en rekonstruktion av denna järnvägsvagn. Men nu är det verkligen inte tal om krig eller spänningar mellan de forna fienderna. Tvärtom – Tyskland och Frankrike anses vara grunden och garantin för fortsatt fred i Europa.

Europa har haft fred i 73 år. Ja, det har förstås krigats på Balkan och det under decennier rådde ett lågintensivt krig i Nordirland. Förhållandena där var sannerligen inte fredliga i alla fall och jag vet inte hur många offer som skördades under dessa decennier. Tack och lov är det lugnt nu mellan länderna i Europa och må det så förbli. I den starkare vinden av nationalistiska rörelser i Polen, Ungern, Tjeckien och i flera andra länder är det sannerligen inte sagt att freden kommer att kunna bestå. Nationalism i den form som utvecklats och vunnit framsteg är inte någon vacker, demokratisk och fredssträvande rörelse precis.

I samband med 100-årsdagen av första världskrigets slut kommer det ett antal andra stats- och regeringschefer till Frankrike. Ryske presidenten Vladimir Putin lär dyka upp och den amerikanske presidenten Donald Trump har pallrat sig över Atlanten för att delta. Den senare var på dåligt humör när han framträdde med värden Emmanuel Macron. Innan Trump kom fram hade han ju lagt ut en tweet om att han ogillade att Macron talar om ett starkt europeiskt försvar, eftersom detta skulle kunna attackera USA. Än en gång – karl´n är inte riktigt klar i huvudet. Om man uttrycker det försiktigt.

Att Donald Trump inte fattar vad som är på gång visar han eftertryckligt i en annan fråga. I Kalifornien rasar just nu två stora bränder och de är utom all kontroll. Norr om Los Angeles kallas branden för ”Camp fire” och den bedöms vara den största i delstatens historia. En stad, Paradise, har brunnit ner och ungefär 300.000 personer har evakuerats från orter som ligger i brandens utbredningsområde. I söder härjar en brand som kallas Woolsey i Malibu och intill den branden rasar ytterligare en brand. Myndigheterna har uppmanat folk som bor i området att evakuera.

I detta läge kommer inte ett ord från presidenten till stöd för de drabbade eller till stöd och uppmuntran för myndigheterna. Nej, i stället konstaterar han i en tweet att orsaken till bränderna är misskötseln av skogarna i delstaten och om inte skötseln blir bättre så kan ha dra in statliga bidrag till delstaten! Att Kalifornien lider av en extrem torka som hållit på många år och att denna torka – tillsammans med alla andra uppenbara förhållanden – är en följd av den globala uppvärmningen – ja, det tror ju inte Trump på. Så nu är orsaken att skogarna inte sköts.

Stackars karl, som har ett sådant klent förstånd. Och stackars land som har honom som ledare.

Min dag har i alla fall varit bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vilket engagemang!

Det blev en alltmer väntad, men synnerligen sorglig upplösning av den händelse som i Falkenberg engagerat flera tusen människor. En tolvårig pojke med Downs syndrom försvann för tre dagar sedan när han var ute och rastade sin hund. I dag på eftermiddagen hittades pojken drunknad i Ätran. Under dessa tre dagar har cirka 3.000 personer varit engagerade i att leta efter pojken genom Missing Peoples försorg och med flera andra frivilligorganisationer och föreningar.

Tragiken till trots är det trösterikt att tänka på att så många personer i Falkenberg ställde upp ideellt för att leta efter pojken. Engagemanget är fantastiskt och visar att det i vissa situationer finns en kraft och vilja hos väldigt många människor att hjälpa till. Det känns hoppfullt och det man kan hoppas på är att detta engagemang också finns och kan uppammas i andra situationer. Vilket jag tror att det kan. Vilket jag hoppas att det kan.

Det blir inte så mycket sagt i dag heller. Det har ju varit fredag och dessa dagar bjuder på mycket av det jag brukar göra. Det vill säga köra dammsugare och besöka tvättstugan för att tvätta, stryka och sträcka lakan. Det tycker jag faktiskt är ganska kul. Träningen i morse får jag inte heller glömma bort. Får väl sätta mer fart på den för att få ner blodtrycket en smula, men viktigare är förmodligen att helt lägga av med tobaken. Trappar ner ordentligt dessa dagar.

I kväll tog vi med bästa vännerna till konserten med Björn Skifs. Det var roligt eftersom de inte hade en aning om att vi skulle dit. Nu ska sägas att jag är ovan att gå på dylika tillställningar. Mycket folk. Show i två timmar. God underhållning även om vissa stycken var bättre än andra, men det gissar jag beror på vilka låtar som han framförde. Jag är helt nöjd med vad Björn Skifs med orkester och kör gjorde. Och jag hoppas att han är nöjd över publikens respons.

Därmed sätter jag nog punkt för i dag. Nu ska jag uppdatera mig på vad som har hänt i övrigt under dagen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Bra människor

I kväll blir det bara några rader. Det är ju sent och jag har inte hunnit eller känt mig motiverad att skriva något tidigare. Anledningen till att jag skriver just nu och väldigt kort är att vi i afton har haft möte med Sunnanå SK:s styrelse. Mötet drog ut på tiden. Nästan som vanligt. Det finns mycket att avhandla, men en del av tiden ägnas också åt trivsamt samtal om andra saker. Det är bra, duktiga och ytterst kompetenta människor med i styrelsen och då talar jag förstås bara om de andra. Min kunskap och erfarenhet består mest i att jag är ett rutinerat läktarproffs som alltid vet bäst om hur laget bör spela eller borde ha spelat. Det är ju det publiken har åsikter om.

Att få laget att spela som man som publik vill att det ska spela, är emellertid tränarnas jobb. Även om de inte gör som man, det vill säga jag, vill, så blir det naturligtvis mycket bättre om laget gör som tränarna vill. Det vill man inte som läktarproffs gärna erkänna och att jag gör det nu beror på att jag förmodar att ingen läser denna min lilla bekännelse.

Det här blev bara smörja så jag slutar här och nu. Dagen har varit bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar