Blir ett parti?

Hur mycket jag än ogillar vintern med mörkret, kylan och snön så är en konstant vinter definitivt att föredra än som den nu har blivit. Nyligen var det plusgrader och det blev rackans halt. Nu har det varit lite kallt och lite snöfall. Det är farligt eftersom man inte ser var isen är. Och nu ska det bli plusgrader ett par dagar igen.

Jo, jag vet. Från mig låter det likadant vareviga vinter och under den tiden som vintern varar är klagolåten en ständigt återkommande visa. Då och då måste jag precis som alla andra faktiskt ge mig ut och då är det kanske inte så illa som jag föreställt mig. Men det skulle jag ju aldrig erkänna. Så klagolåten körs i ännu en repris med en ny refräng om den lömska halkan.

Klagolåtar och protester finns i alla former. I dag demonstrerade flera tusen personer i Stockholm och några hundra i Göteborg under parollen ”Nej till vaccinpass”. Men många av de som samlats protesterade också mot vaccinet som sådant och mot alla former av restriktioner.

Jag har tidigare skrivit att jag inte förstår hur de tänker de som inte låter vaccinera sig och hur de tänker när de avfärdar alla vetenskapliga fakta som samlats in runt om i världen under två år nu. Vilka fakta lutar de sig mot i sitt motstånd mot vaccinet? De hänvisar till påhittade källor som de glatt sprider vidare.

Demonstrationen i Stockholm anordnades av en löst formad organisation som kallar sig för Frihetsrörelsen. Den består av så kallade antivaxxare och konspirationsteoretiker och andra. Den här gången har demonstrationen tillstånd, men det har inte alla demonstrationer som arrangerats haft. Den i Göteborg i dag hade det inte.

Dessvärre skulle jag inte bli förvånad – som stämningen är i samhället nu – om den här Frihetsrörelsen inför valet ombildas till ett parti, där alla som inte tror på samhället kan samlas. Knappt 15 procent i Sverige är inte vaccinerade så det finns en potential för partierna att suga upp missnöjet som visar sig mot vaccineringar och misstron mot etablissemanget.

Detta såvida inte de befintliga partierna försöker ge sig på att försöka locka till sig de klentrogna. Men det kan de väl ändå inte förnedra sig till att göra. I stället borde de med kraft hävda vetenskapliga fakta om vaccinering, vårda och akta den hårt ansträngda vårdpersonalen samt försöka få de klentrogna och konspirationstroende att lyssna och förstå. Fast det senare kan bli väldigt svårt förstås. Det är som att försöka få en troende att överge sin religion.

Min dag har varit bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Det går upp och ner

Jag vet att det finns väldigt många som tillbringar dagarna med att kika på hur aktiemarknaden utvecklar sig. Så var det i alla fall tidigare år. Själv följer jag inte rörelserna på Stockholmsbörsen särskilt ingående eftersom jag inte har något särskilt intresse för den.

Så mycket vet jag i alla fall att utvecklingen på börsen har varit väldigt positiv under de senaste åren och inte minst förra året. Men hittills i år har börsen gått ner. Enligt experterna kan det bero på att inflationen har tagit fart och att man i USA inte minst har börjat tala om att höja styrräntan. Coronasmittan med nya omikronvarianten riskerar också att försena återstarten av samhällena och därmed ekonomin.

Det finns en rad andra faktorer som inverkar och samverkar i vårt komplexa samhälle och därmed i ekonomin. Problem med transporter på det globala planet, problem med att få fram så kallade halvledare och en skitdyr el – ja, allt påverkar utvecklingen.

Så plötsligt uppstår en annan anda. Förhoppningar förbyts till oro. Den ljusa framtiden var måhända så ljus att den bländade de som såg och ser framåt. Bländar så att varningstecknen inte blir så tydliga. Men de finns sannerligen.

Jag har inte studerat nationalekonomi. Det universitetsbetyg jag har i företagsekonomi innehöll förmodligen element av kunskaper som för länge sedan är överspelade och inaktuella. Dock tror jag mig veta av den ekonomiska historien att efter uppgång kommer fall. Efter fall kommer uppgång. Precis som det efter regn kommer solsken och efter solsken kommer regn. I alla fall i de områden som inte redan av den globala uppvärmningen har torkat sönder.

Så i mina ögon är det helt naturligt att börsen backar. Än så länge förvånansvärt försiktigt. Kanske fortsätter den att backa. Kanske inte. Ingen vet någonting. Men vi är många som tror. Som kanske hoppas eller som befarar.

Låt mig försöka sammanfatta vad jag tror. Jag tror att börsen faller mer. Men jag tror inte på en snart stundande lågkonjunktur, även om förstås en sådan också kommer så småningom. Vi får väl helt enkelt avvakta och se vad som händer. Om det bränner till ordentligt i Ukraina får det självklart konsekvenser på en lång rad områden. Inte minst på den globala ekonomin.

Så jag ”simmar lugnt” och förlitar mig på att utan några hjälpmedel hålla mig flytande framöver.

Min dag har varit bra. Gym, vaniljsås med äppelkaka, två semlor och ett samtal med doktorn – dock inte som följd av godisintaget – har dagen bjudit på.

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Ruckade regler

I dag lättades det på restriktionerna. De som åker på covid behöver bara vara hemma i fem dagar under förutsättning att den drabbade har varit feberfri i två dygn. Fem dagar gäller också för friska som sitter i så kallad familjekarantän eftersom någon i familjen är sjuk. Men om du har fått dina tre doser vaccin och känner dig frisk behöver du inte sitta i någon karantän alls.

Att restriktionerna lättar beror förstås på att det inom många branscher har uppstått personalbrister som kan orsaka allvarliga störningar i samhället. Förhoppningsvis får de lättare restriktionerna en tämligen omedelbar effekt.

Jag har varit inne på det tidigare och jag tror att jag börjar luta åt att det snart är dags att skrota alla restriktioner. Det är så många som drabbats och drabbas av omikronvarianten att smittspårning i stort sett har omöjliggjorts. Du går ju inte säker någonstans, om man kan uttrycka sig så.

Dessutom noterar jag att även företrädare för Folkhälsomyndigheten är inne på linjen att det så kallade mörkertalet är mycket stort. Symptomen som uppstår är i de allra flesta fall tydligen väldigt lindriga och faktiskt mindre påtagliga än de är i den vanliga säsongsinfluensan.

Det är min lekmannaåsikt som naturligtvis inte har något värde i det stora sammanhanget och där besluten fattas.

Jag kan inte låta bli att skriva några rader om målvakten i det svenska handbollslandslagets, Andreas Palicka. I måndags spelade det svenska laget mot Tjeckien och fick till slut oavgjort. Men Palicka och hans kollega Peter Johannesson hade en svår kväll. Totalt tog de båda målvakterna bara fyra skott på hela matchen och det var smått vidunderligt att Sverige fick oavgjort och kunde gå vidare i EM.

I dag stod Ryssland för motståndet. Och Palicka var ensam målvakt. I dag spelade han som vi har vant oss att se honom i de flesta matcher. Den ena kvalificerade räddningen efter den andra. Vilket i hög grad bidrog till att Sverige vann matchen med 29 – 23. Ett väl fungerande anfallsspel var också glädjande. I morgon väntar Polen som motståndare. Vi får väl hoppas att det går lika bra då som det gick i dag.

Min dag har varit bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Provocerande

Ibland kan jag bli verkligt förvånad över hur den svenska lagstiftningen och så kallad rättspraxis fungerar. Det blev jag i kväll. Och inte bara förvånad utan även förbannad.

Jag kollade på SVT-programmet Uppdrag granskning. Där togs ett intressant fall upp. En yngre person från Syrien (jag nämner hans ursprungsland eftersom det har en viss relevans) har hamnat i kriminalitet. Han begår många brott. Men det är när han begår våldtäkter och rån, människorov och misshandel som det blir ordentliga rättsprocesser.

Han döms tillsammans med sin bror för människorov och våldtäkt i tingsrätt och hovrätt. På grund av sin ålder får han bara halva straffet i förhållande till sin bror.

Så plötsligt tar Högsta domstolen (HD) upp fallet. Ny information lämnas in som säger att personen var under 18 år när han begick brotten. Ett brott erkände han. HD konstaterar att den nya informationen är trovärdig och slår därmed fast att han bara skulle ha suttit halva den utdömda tiden i fängelse.

Nu hade han suttit drygt ett år för länge i fängelse. Justitiekanslern beviljar honom därför ett skadestånd på 840 000 kronor. Det skadeståndet är större än om han skulle ha suttit oskydigt dömd i fängelse under samma tid. Och det är flera gånger större än det skadestånd som brottsoffren har beviljats.

Det visar sig också att skulden som brottslingen har till brottsoffret i form av utdömt skadestånd inte kan betalas med pengarna som staten tillerkänt honom som skadestånd för att ha suttit för länge i fängelse. Utmätning kan tydligen inte ske från erhållet skadestånd.

Nog låter detta högst märkligt. Rent juridiskt borde större kraft ha ägnats åt att undersöka äktheten i de dokument som kom fram först till prövningen i Högsta domstolen. Alla – inklusive jag själv – som varit i Syrien, Egypten och några andra länder, där korruptionen är själva levebrödet i offentliga organisationer, vet att man kan få vilket papper som helst för en slant.

Självklart är det vanskligt att slå fast en persons ålder genom att kika på röntgenbilder av knän, tänder och annat. Det är fullt förståeligt. Men att utan ordentliga undersökningar ta handlingar för korrekta är värt att kritisera. I all synnerhet som det finns information från svenska myndigheter om hur förfalskningar kan gå till.

En smula uppseendeväckande är också storleken på det skadestånd som Justitiekanslern beslutade. Tydligen var det ett beslut som togs enligt praxis. I mina ögon är det väl i så fall hög tid att ändra praxis.

Jag tänker inte grotta ner mig mer i detta fall här och nu. Bara konstatera att det inom juridiken finns en del som sannerligen inte rimmar med vad allmänheten kan tycka vara rätt och riktigt. Å andra sidan har säkerligen lagstiftningen i sig föregåtts av mycket utredande och många granskningar innan den trädde i kraft. Att domstolarna sedan tolkar lagen på lite olika sätt och på så sätt skapar praxis är naturligt.

Jag hoppas att kvällens program leder till en process inom juridiken och politiken som leder till att skadestånd till dömda brottslingar i alla fall inte blir högre än skadeståndet till deras brottsoffer. Eller högre än om det konstaterats att någon fängslats som varit och är oskyldig till vad som lagts honom eller henne till last.

Min dag har varit bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Börja viktig debatt

Den tidigare företagsledaren och buddhistmunken Björn Natthiko Lindeblad avslutade sitt liv i måndags. För några år sedan drabbades han av ALS, som är en sjukdom som obevekligen leder till döden när det ena organet efter det andra ger upp. Björn Natthiko Lindeblad ville styra över sin egen död på samma sätt som han han styrt och levt sitt liv.

Björn Natthiko Lindeblad fick hjälp att planera sin död av den pensionerade läkaren Staffan Bergström som en gång tidigare har hjälpt en mycket svårt sjuk människa över till – som det heter – den andra sidan. Den gången ledde det till åtal, men fallet lades ned. Detta på grund av att självmord eller medhjälp till självmord inte är straffbelagt.

Det är naturligtvis svåra frågor det här med aktiv dödshjälp. Det finns två typer av aktiv dödshjälp. En är om någon annan än patienten själv, i regel en läkare, utför den handling som leder till patientens död. Den andra är om patienten själv utför den handlingen.

I fyra länder – Belgien, Luxemburg, Schweiz och Nederländerna – är assisterad dödshjälp tillåten även för utländska patienter. I Sverige finns det en majoritet i riksdagen som är för att frågan om aktiv dödshjälp ska utredas. Nog tycker jag att de partier som uttalat sig positivt för en utredning – L, MP, SD, M och V – bör kunna ta ett initiativ så att utredningen kommer till stånd.

I väldigt svåra fall när en patient är döende, så kan läkarna ta beslut om att avbryta behandlingen. Det är helt enligt med den etik och praxis som finns i svensk sjukvård. Kanske kan vi kalla det för passiv dödshjälp, fast det aldrig benämns så. Eller ens talas om.

Min personliga åsikt i denna svåra fråga är att den enskilde i svåra sjukdomstillstånd ska ha rätt att kunna avsluta sitt liv på det sätt som hon eller han anser vara bäst. För att få ett slut på lidandet för egen del och för att få ett avslut för anhöriga på ett fint och planerat sätt.

Jag hoppas att Björn Natthiko Lindeblads död kan starta en debatt som leder fram till i första hand en utredning. Jag kände förstås inte honom annat än genom massmedia, men jag kan livligt föreställa mig att han gärna skulle se en sådan utveckling.

Kan det vara så att antalet konstaterat smittade av covid håller på att gå ned? Det är väl för tidigt att ha någon uppfattning om och de enstaka fakta som pekar på det kan ha många olika förklaringar. Inte minst svårigheterna i vissa regioner att få tag på testkit.

Men det kan också vara så att vi faktiskt har börjat nå en så kallad folkimmunitet. Jag vill gärna tro det. Och jag gör det utifrån tron att mörkertalet när det gäller hur många personer som drabbats av smittan är väldigt stort.

Jag har hört många berättelser både direkt och indirekt som säger att symptomen på smittan av den snabbt spridda omikronvarianten är lindriga. I alla fall för en majoritet av de vaccinerade. Ibland har symptomen helt uteblivit och den enskilda individen har över huvud taget inte märkt att hon eller han är smittad och som därmed ovetande för smittan vidare.

Mot den här bakgrunden börjar jag också fundera på om det inte är dags att faktiskt lätta på restriktionerna. Samt att börja återgå till de regler som tidigare har gällt. Vård av barn slår alla rekord nu, många branscher går på knäna och det finns en uppenbar risk för att det inom en del branscher kan uppstå krissituationer. Allt för att personer uppmanas att vara hemma om de skulle känna av något symptom.

Samhället kan inte rulla på någorlunda normalt om alla som blir snuviga eller som hostar några gånger ska stanna hemma i en vecka. Speciellt i tider när normal säsongsinfluensa har sin peak tillsammans med vinterkräksjuka och spridning av RS-virus.

Som alltid får vi se vad som händer. Jag konstaterar att min dag har varit bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Priser och handboll

Förra året ägde en lång rad mycket goda idrottsprestationer rum med svenska deltagare. Visserligen försvinner – åtminstone för mig – en hel del av dessa prestationer tämligen snabbt. Gissningsvis för att jag ska få plats för fler. Det är i alla fall min positiva tolkning.

Men i kvällens Idrottsgala som SVT sände gavs det små tillbakablickar, som var kul att kika på. Det delades ut en rad priser i vanlig ordning och jag behöver sannerligen inte rada upp dem här. Några förtjänar dock att nämnas.

En sådan är Tove Alexandersson, den fantastiska orienteraren som var först i världen att vinna alla VM-distanser förra året och naturligtvis ta hem världscuptiteln. Hon fick priset som årets kvinnliga idrottare. Armand Duplantis utsågs till årets manliga idrottare.

Det måste vara oerhört svårt för den jury som utser kandidater och sedan korar en vinnare. Det är ju inte fyra idrottare som tävlar i samma idrott som blir kandidater till priserna. Att försöka jämföra prestationerna i de olika idrotterna är i sanning en svår – för att inte säga omöjlig – uppgift.

När det kommer till kvällens höjdpunkt Jerringpriset är det måhända mer rättvisa inblandat. Det är ju svenska folket som röstar fram den idrottare som ska få priset. I år kokade det ner till att det i finalen stod mellan det svenska hopplandslaget och skridskoåkaren Nils van der Poel.

Det blev föga oväntat hopplandslaget med Henrik von Eckermann, Malin Baryard Johnsson och Peder Fredricson som vann den eftersträvansvärda pokalen. Detta efter att ha tagit OS-guld. Peder Fredricson har ju två gånger tidigare fått Jerringpriset och det har då – kanske i avundsjuka – sagts att entusiasterna i det som benämnts ”hästsekten” gått samman för att få priset till honom.

Kanske det varit så och om det har varit så har entusiasterna förstås haft en fantastisk framgång för laget att glädja sig åt. Gissningsvis är det nog så att många fler än de som själva har hästar och använder hästar den här gången tyckte att det var en suverän prestation. Det var ju inte bara Peder Fredricson som tävlade. Det var en laginsats i en sport med små marginaler som gav guld.

När vi ändå är inne på sport var kvällens handbollsmatch i EM:s grundspel en riktig nagelbitare. Sverige mötte Tjeckien och måste ha minst oavgjort för att gå vidare i turneringen. När slutsignalen gick var det oavgjort och det trots att de svenska målvakterna faktiskt inte lyckades ta ett enda skott under andra halvlek. Det var synnerligen anmärkningsvärt med tanke på vilka duktiga målvakter som det svenska landslaget har.

Det blir kul att följa fortsättningen. Jag tror att Sverige i fortsättningen kommer att spela bättre och målvakterna att ta en del skott. Kantspelarna tycker jag borde användas bättre.

Och när nu dessa åsikter från soffan är framförda kan jag konstatera att min dag har varit bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En flyghistoria

Så där ja. Nu är det ordning på torpet igen, som man säger. Hustrun är tillbaka. Välbehållen. Ingen smitta. Skönt. Jag vet att också hon tycker att det är skönt. Redan i morgon börjar vardagen igen. När jag var yrkesverksam tyckte jag att det kändes bra att ramla in i rutinerna igen. Så är det nog för de flesta. I alla fall om man har ett jobb som man tycker om och goda kamrater på arbetsplatsen.

En hel del tid har jag ägnat åt att följa flygtrafiken på flightradar24.com. Det är alltid lika kul. Något måste ha hänt i Köpenhamn när ett plan fick gå om. Det var SAS-kärran från Miami som kom till Kastrup en stund efter det att planet från Washington landat.

Miami-planet gjorde en helt normal inflygning, men flög sedan över landningsbanan (längs med den), steg, svängde vänster och gjorde en ny inflygning för en landning som på datorn såg helt normal ut.

Det är inte så ofta som sådana saker händer. Jag var själv med om det en gång i Umeå. Jag kommer inte ihåg vad jag varit iväg på för att bevaka, men planet kom i alla fall från Stockholm. Vi gick inte ner i Umeå första gången utan gick om i en högersväng – en så kallad 360 – och landade normalt.

När vi gick ur planet försökte jag få reda på varför den extra svängen gjorts, men fick förstås inte något svar.

Å andra sidan har jag själv orsakat att ett SAS-plan fått avbryta sin landning och gå om. Det var i Sundsvall och jag skulle iväg med klubbens Piper. När jag lättade från banan började det blåsa alldeles väldigt in i kupén. Det visade sig att dörren lossnat i framkanten.

Jag gick upp en bit på höjd, gick ner längs den så kallade medvinden och bad sedan tornet om att få landa. När jag förklarat situationen fick jag order om att landa omedelbart. Så jag vek in på basen. Där låg jag vinkelrätt mot SAS-planet som var på finalen och kanske bara hade 30–40 sekunder till att landa. SAS-planet fick gå om och jag in på finalen och landade.

Jag minns tydligt hur piloten tittade på mig (vi var ju ganska nära varandra) och såg frågande ut. Det var, enligt medlemmarna i klubben, första gången som en Piper fått gå före en SAS-kärra.

Det var rätt beslut som fattades förstod jag senare. Om dörren hade slitits loss hade den kunnat slå sönder stabilisatorn och då hade det varit godnatt för mig.

Jag har förmodligen berättat den här storyn tidigare. En liten rolig grej som hände decennier efter detta var att kompisen här i Skellefteå berättade för mig att han alla gånger inte är så där bekväm med att flyga. Skälet var att han en gång i Sundsvall var passagerare i ett SAS-plan som bara sekunder från landning drog på och steg igen.

Tänk var världen ändå känns liten ibland. Fast den är så stor, så stor.

Nu är hustrun hemma och det har gjort en fin dag än finare och roligare.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Oro i närområdet

Det är klart att det är en smula oroande. Jag tänker på det sätt som Ryssland agerar för närvarande. Uppladdningen utanför Ukraina, det allt hårdare samtalsklimatet mellan Ryssland och USA, Nato och EU, införseln av offensiva landstigningsfartyg i Östersjön samt inte minst de krav som president Putin ställt på västvärlden.

Att den svenska Försvarsmakten förstärker skyddet av Gotland samt även på andra håll i landet placerar ut personal för att öka skyddet är inte konstigt mot den bakgrunden. I och för sig är det väl väldigt få som tror att Ryssland skulle komma på tanken att angripa Sverige och svenskt territorium. Men det skadar sannerligen inte att visa att det finns en beredskap.

Såvida inte Putin har andra planer av mer överraskande slag så ligger hans fokus – rent militärt – just nu kring Ukraina. Om något händer, så är det förmodligen där det händer.

Den militära upptrappningen är en sak och den kan mycket väl kombineras med andra åtgärder. Häromdagen hackades en stor del av Ukrainas statliga departement. Vilka som gjorde det är oklart, men det krävs inte någon större fantasi att den samfällda hackerattacken har dirigerats från Ryssland.

I går kväll inträffade något mycket märkligt också i Sverige. Drönare flög över kärnkraftverken i Forsmark och Oskarshamn. Uppgifter finns också att det var något flygande föremål över Ringhals, men det tycks vara osäkra uppgifter.

En samordnad sådan störning med ovisst syfte vid anläggningar av hög skyddsklass är naturligtvis oroande. Det är bara att hoppas på att polis och andra myndigheter kan få fram uppgifter som leder till svar på frågorna. Och helst förstås att de som är ansvariga för dessa brott kan ställas till svars.

Som vanligt är det bara att se framtiden an. Och – som det heter – hoppas på det bästa och vara beredd på värsta.

Nu äntligen är hustrun på väg tillbaka. Ja, just nu – i skrivande stund – håller hon på att gå ombord på planet. I morgon bitti är hon i Köpenhamn och lite senare någon gång under dagen kommer hon hem till Skellefteå. Det ska bli jätteskönt när hon är hemma igen. Vi behöver ju alla lite egen tid, men en månad är lång tid.

Jag är jätteglad över att hon har fått träffa och riktigt rå om barnbarnen. Det har gjort henne lycklig och det gör mig lycklig också.

Min dag har varit bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Smitta och el

Det var inte så länge sedan som Folkhälsomyndigheten presenterade lite olika scenarior om hur smittspridningen kunde tänkas utvecklas. I dag kom nya och de landade i att smittan kan nå mellan 47 000 och 69 000 personer – per dag – i slutet av månaden.

Snacka om att spridningen av covid-19 går snabbt! Det är nästan så att man tror att alla förr eller senare kommer att utsättas för viruset. Förhoppningen – om så blir fallet – är förstås att så få som möjligt blir inlagda på sjukhus för vård i en eller annan form. Vården är ju sedan ett par år tillbaka tillräckligt pressad som den är.

Samtidigt pekar den hittillsvarande erfarenheten på att symptomen tack och lov är betydligt mildare än de var när deltavarianten härjade. Ibland är de faktiskt inte ens märkbara för individen. Det får mig att fundera på hur stort mörkertalet är. Det finns en möjlighet att väldigt många har haft smittan och det utan att de har märkt det. Kanske någon tillfällig snuva eller en kortvarig knappt märkbar feber under en dag.

Ur ett samhälleligt perspektiv är emellertid inte den här smittan att leka med. Även om symptomen är lindriga. Uppmaningen är ju att om man får symptom – och de är vanliga förkylningssymptom – så ska man stanna hemma.

Det innebär i sin tur att väldigt många inte kan eller får gå till jobbet. Samhällsfunktionerna går trögare och på sina håll kan det bli kriser. Vi får väl helt enkelt avvakta och se hur den vidare utvecklingen av smittan blir. Och laga efter läge som det heter.

I går gick regeringen ut med beskedet att staten kommer att ge 2000 kronor i månaden under tre månader till de personer som har haft en elförbrukning över en viss nivå under perioden december – februari. Elen har ju varit dyr den senaste tiden och väldigt många personer har fått stora räkningar. Framför allt i de mellersta och södra delarna av landet.

Jag är minst sagt kluven till denna statliga satsning. Delar av oppositionen har ju krävt att elskatten ska tas bort under ett par månader för att lindra den ekonomiska bördan hos drabbade hushåll. Vi är inne i ett valår och då gäller det för regeringen att stämma i bäcken för att inte få opinionen emot sig. Och att inte ge oppositionen möjlighet att utnyttja en kritisk opinion.

Att jag är en smula kluven beror på att jag nog tycker att de enskilda individerna har ett ansvar som de nog inte tagit fullt ut. Sitter man i en eluppvärmd villa i södra Sverige med ett rörligt elpris så borde det finnas starka incitament att begränsa elkostnaderna. Genom att sänka inomhustemperatur och använda elen klokt. Helt enkelt att vara medveten och alert.

I dag kom så reaktioner på den statliga hjälpen. Nu låter det som att det är en orättvis satsning eftersom de som har satsat på luftvärmeanläggningar exempelvis inte får del av satsningen. Jag hängde ärligt talat inte riktigt med i kritiken. Inte mer än att det var orättvist.

Jo, jo – otack är världens lön. Gör inte något för någon eftersom då kan andra tycka att det gjorts för mycket för den. Säger de som inte fått lika mycket eller inget alls.

Min dag har varit bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Hotfull situation

Det var ju ett par år sedan som jag släppte mitt engagemang i Sunnanå SK. Känslorna för klubben är desamma förstås, men allt har sin tid och nu har annat för mig. Detta även om många inklusive mig själv ibland frågar vad det är för något jag pysslar med.

Nåväl, i morse mötte jag Ellen Maund på gymmet. Det var kul att se henne och växla några ord med henne. I nästa vecka åker hon tillbaka till USA för att plugga och spela fotboll. Det går bra för henne i plugget och det var kul att höra.

Kul var det som vanligt med kompisarna. Även om träningen för min del gick lite trögt. Men vare sig det går trögt eller bra så är det bra att röra på sig en smula. Alltid är det väl någon muskel eller sena som mår gott av att böjas och sträckas.

Den här veckan har företrädare för de amerikanska och ryska länderna träffats för att prata om de krav som Rysslands president Putin ställer på USA och Nato. I dag träffade den ryska delegationen alla länder som ingår i Nato och i morgon blir det ytterligare möte med OSSE.

Anledningen är förstås kraven som Putin ställt och som USA och Nato absolut inte kan gå med på. Putin kräver att Ukraina aldrig någonsin ska bli medlem i Nato samt en rad andra saker som har med Natoländerna att göra och då speciellt de länder som tidigare tillhörde Sovjetblocket. Kraven skulle också påverka Sverige och Finland genom att de inte skulle få öva med trupper från Nato.

Ryssland har laddat upp ordentligt inför dessa samtal. Eller kanske för att få samtalen till stånd. Det uppges finnas 100 000 soldater i den av Ryssland behärskade östra delen av Ukraina och på annekterade Krim. Många bedömare anser att det finns en påtaglig risk för att Ryssland på ett eller annat sätt kommer att använda dessa styrkor mot Ukraina.

Om det händer eller inte återstår att se. Situationen är i alla händelser hotfull och kan utvecklas till ett skrämmande scenario. Ryssland har ju under Putin tidigare visat vad landet är kapabelt till när det med våld tog östra delarna av Ukraina och Krim. Det är fullt möjligt att Putin vill nagga ytterligare landområden från Ukraina. Om inte annat för att se hur västvärlden reagerar.

Sanktionerna efter att ha gått in och tagit områden i Ukraina har uppenbarligen inte verkat så skrämmande för Putin. Varför han har kunnat lockas att pressa USA och Nato ytterligare. Nu väl medveten om att USA inte sätter in marktrupper i Ukraina – i alla fall inte som det sägs. Skulle det ske efter ett tänkbart ryskt angrepp så har vi definitivt ett storkrig på gång.

Min dag har varit bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar