Min skepsis ökar

Så har det hänt igen. En hackergrupp har attackerat en som det heter it-leverantör, som i det här fallet är Tietoevry. Det har fått konsekvenser. Ganska omfattande konsekvenser. Statens servicecenters system för löneutbetalningar till mer än 120 myndigheter med över 60 000 anställda ligger nere. Riksdagen använder samma system.

Lunds universitet och Statens institutionsstyrelse är berörda. Företagen Stadium och Rusta har drabbats och Granngårdens butiker runt om i landet har stängt. Vissa regioner och kommuner har också drabbats.

Det är sannerligen inte första gången – och definitivt inte sista gången – som svenska myndigheter och företag utsätts för sådana här it-attacker. Vi kan minnas attacken mot Kalix kommun, mot Coop och nu senast mot Svenska kyrkan. När som helst kan det hända och attackerna kan drabba alla på ett eller annat sätt.

Samhället har ju digitaliserats väldigt mycket. Sverige lär vara ett av de länder i världen som är mest digitaliserad. Det är sannerligen inte enbart av godo. I all synnerhet som det är uppenbart att säkerhetstänket inte har utvecklats på det sätt som borde krävas.

Det är egentligen märkligt att så många anammat och anammar den nya tekniken. Till synes utan att reflektera. Säger jag som är skeptisk till att tekniken ger företag, organisationer, myndigheter, brottslingar – ja, alla som kan och vill – all möjlig information. Som de förstås utnyttjar för sina syften och för att klara sina uppdrag.

Direkt efter nyår fick jag via e-post reda på vilka varor som jag handlat oftast under förra året! Varför ska affären veta det? Och varför ska jag veta det? Jag köper ju det som jag anser att jag behöver ändå. Jag kan förstå att det som slås in i kassan också ger affären information om varornas omsättning (när det kan vara dags att fylla på). Men varför ska de veta exakt vad jag handlar?

Nåväl, kanske är det läge – om inte annat av beredskapsskäl – att ha en handlingsplan redo för så kallad analog hantering av det som nu är datoriserat. Varje företag och varje myndighet borde ha någon gammal stöt anställd som minns hur det var före digitaliseringens tid. Jodå, det har man råd med i företag och organisationer.

It-attackerna späder på min skepsis mot teknikens så kallade landvinningar. Jag tycker inte om att min integritet är totalt bortblåst och det är väl därför som jag mycket hellre använder kontanter än kort och swish.

Såg ni förresten att de som blippat SL-kortet i Stockholms kollektivtrafik samtidigt blippat sitt kontokort. Om de blippat utan att öppna plånboken. Visserligen har SL betalat tillbaka pengarna. Men ändå.

Min dag har varit bra.

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten (Norran). Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och tidigare verksam i egna firman Brola. Nu ägnar jag mig åt denna blogg och fritt skrivande för det egna höga nöjets skull. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.