Jisses! Det är nästan 48 år sedan. Men nog minns jag. Och jag påminns om det i dag, dagen efter debatten mellan president Joe Biden och den tidigare presidenten och utmanaren i årets amerikanska presidentval, Donald Trump.
Det jag påminns om är debatten som ägde rum 1 september 1976 mellan sittande statsminister Olof Palme och utmanaren och centerledaren Thorbjörn Fälldin i Scandinavium i Göteborg. Debatten ansågs ha vunnits av Olof Palme som med sin snabba intelligens och verbala förmåga gjorde ”slarvsylta” av Thorbjörn Fälldin. Den senare var lite sävlig i talet och kändes obekväm på scenen.
Där hade Palme hjälp av en liten stab av medarbetare som skickade lappar till honom med argument. Fälldin hade hjälp av en person. Att TV visade Fälldins obekvämhet och svettiga ansikte gjorde inte saken bättre för Fälldin.
Eller gjorde det det? Det visade sig att allmänheten som sett debatten – då för tiden var det många fler som följde den politiska debatten – gav sina sympatier till ”strykpojken” Fälldin. Han vann valet tre veckor senare med sitt Centerparti tillsammans med Moderaterna och Folkpartiet och kunde bilda regering. Den första borgerliga regeringen på massor av decennier.
Detta tänkte jag på när jag såg delar av debatten mellan Biden och Trump. Fast nu är det Biden som framställs som sävlig och inte riktigt med. Bitvis talar han sluddrigt och det hände att han kom av sig och inte riktigt visste hur han skulle fortsätta. Det utnyttjade förstås Trump, som i vanlig ordning presenterade en massa lögner. Närmare bestämt 30 dokumenterade lögner.
Rent löjligt uppträdde båda när de började tjafsa om vem som är den bästa golfspelaren. Ingen av dem är precis sin sin livs form när Biden är 82 år och Trump 78. Det var bara patetiskt.
Så gott som alla som kommenterat debatten anser att den var katastrofal för Joe Biden. Snabbt kom spekulationerna igång om han inte borde övertalas att inte ställa upp i valet.
Men jag undrar, jag. Kan inte effekten bli densamma för Biden som den blev för Fälldin för 48 år sedan? Att folk tycker synd om honom? Jo, jag vet att jämförelserna nog haltar betänkligt och förhållandena är sannerligen inte likvärdiga vare sig sakpolitiskt eller tidsmässigt. Det var en annan samhällsanda då för länge sedan. Och de två debattörerna i USA kappas ju om ett ämbete som till sin karaktär har betydelse för hela världen.
Ändå kunde jag inte låta bli jämförelsetanken. Det är lite drygt fyra månader kvar till dess att USA:s befolkning ska välja president för de kommande fyra åren. Det kan hända mycket i amerikansk politik och i världen till dess, som påverkar väljarna på ett eller annat sätt.
Min dag har varit bra.
Ristningar 