Slut för nu

Så var det slut för den här gången. SVT:s programserie ”På spåret” visade finalen i kväll och nu blir det till att vänta på att nästa säsong ska börja. Jag gillar programmet starkt. Inte för att jag på något sätt kan skryta över mina kunskaper vare sig det gäller resmålen eller frågorna som följer. Det jag inte kan får jag ny kunskap om – så länge den nu sitter kvar.

Då och då har det väl hänt att jag har fått full pott på något resmål och följdfrågorna. Men det är sannerligen inte ofta. Och definitivt inte om det är musik inblandat. Jag är glad om jag plockar någon poäng här och där. Frågesporter är inte min starka sida. Och ”På spåret” är ju en sådan i grunden. En trivsam grej att titta på. Lite spännande och mycket lärorik, kan mana nog sammanfatta programidén med.

Apropå ingenting så heter det inte frågesport längre. Nu är det bevars ”quiz” som gäller. Om jag har förstått det rätt. Märkligt att det blivit så. Precis som Realisation eller Rea har blivit Sale. Det finns många andra exempel. Just nu orkar jag inte dra flera. Och hur många de utländska orden i vårt språk än blir så tycks vi anpassa oss till dem och börja använda dem. Dock – ska ni veta – jag håller mig nog kvar vid Rea och frågesport.

En nyhet i dag har varit att överdödligheten till följd av coronapandemin i Sverige inte har varit särskilt stor. I alla fall i ett europeiskt perspektiv. Här i Norden har vi haft den högsta överdödligheten. Detta gäller tydligen framför allt under den så kallade andra vågen. Under den första vågen som började för ungefär ett år sedan var det ju främst äldre och äldreäldre på särskilda boenden som dessvärre avslutade sina liv i förtid i pandemin.

Nu är skyddsåtgärderna för personal och boende bättre och restriktionerna följs bättre. Och om jag snappat nyheterna rätt så är det nu ganska vanligt att yngre personer smittas. Fast fortfarande är det så att konsekvenserna av att bli smittad är så mycket värre för de äldre. Här i Skellefteå är smittan fortfarande utbredd. Men det ska bli högintressant att se den nya statistiken i början på nästa vecka. Jag har en känsla av smittan är på väg ner, inte minst efter de tuffa åtgärderna som Northvolt har tvingats vidta.

I stället har det kommit nya larm om att smittan skenar i Luleå. Orsaken till det återstår att ta reda på. I Lycksele är det också krisläge på samma sätt som i Skellefteå. Det är bara att hålla i och hålla ut samt förstås det kanske viktigaste av allt – att hålla avstånd.

Fortfarande är jag en smula fundersam över varför vaccineringen går så långsamt. Jag begriper ju att det naturligtvis beror på hur tillgången till vaccin är. Men jag blir en smula brydd över att det kan vara så olika i regionerna. I går berättade jag om ett samtal som jag hade med en gammal klasskamrat. I den regionen måste folk tydligen åka långa sträckor för att få sig en spruta. När det nu händelsevis finns något vaccin. Just den regionen ligger – liksom vi här i Västerbotten – i landets bottenskikt när det gäller hur många som vaccinerats.

Hoppet om att få vaccinet tämligen snart lever dock, ska ni veta.

Och med det slutar jag att skriva för i dag. Det har varit en bra dag som startade med god träning med kompisarna, fika och många skratt.