Den stora snackisen i dag lär vara att den före detta finansministern i regeringen Reinfeldt, Anders Borg, blivit riktigt berusad på en fest i förra veckan i Stockholms skärgård. Han lär ha, enligt uppgifter i flera olika medier, visat sitt kön, kallat kvinnor för horor och slampor samt klämt män i skrevet. Anders Borg har offentligt bett om ursäkt för sitt beteende och säger att det berodde på att han varit under stark press de senaste månaderna i kombination med för mycket alkohol under festen. Han ska också söka hjälp för att det inte ska behöva inträffa igen.
Jo, jo – säger jag. På intet sätt tar jag Anders Borg i försvar för det sätt på vilket han uppenbarligen uppträdde. Absolut inte. Men gissningsvis var det under samma kväll många hundra svenska män – kanske tusentals – som också blev alldeles för fulla under kvällen och bar sig illa åt mot både män och kvinnor. Att Anders Borg var en av dem gör ingen skillnad; alkoholens inverkan på män – och kvinnor – gör förstås inte någon skillnad på om hen är känd eller inte.
Det jag tycker är lite intressant är att sådana här beteenden kommer fram när människan inte har kontroll på vad som sägs eller görs. Vad är det då som kommer fram om inte djupt liggande värderingar, som normalt döljs under den mask som tas på när vardagens skilda roller ska spelas.
Jag hoppas att Anders Borg får den hjälp han behöver och jag hoppas att alla andra män som bär sig sexistiskt och svinaktigt åt när de blir fulla eller drogade på annat sätt också får den hjälpen. Den gloria som Borg burit över att ha varit en duktig finansminister har kommit en smula på sned. Och det är väl fullt tänkbart att han inte i förstone kommer att betraktas med samma respekt i de styrelser där han numera sitter. Även om det inte är något fel på hans kunskaper och erfarenheter eller att det finns några fläckar i hans CV, så är en sådan här sak definitivt inte positivt för honom.
Detta om detta och nu över till något helt annat – TV-reklam. Ibland blir jag så sur och arg över de budskap som förmedlas. Som ta det här med sajten Trivago som tydligen hjälper folk att hitta hotellrum. Eller rättare sagt – att hitta hotell. Men mannen som står där och gör reklam återkommer ständigt till att sajten hjälper alla som söker logi att hitta det bästa hotellet för ”exakt samma rum”.
Jag har inte kollat de här sajterna. Men jag tvivlar starkt på att de olika hotellsajterna har olika pris för ”exakt” samma rum. Och jag tvivlar mycket starkt på att, om de får fram 60-70 hotell i Stockholm eller någon annan storstad, dessa hotell har rum som är exakt lika. Budskapet som förmedlas retar jag mig mycket på. Liksom den där fåniga rekalmen för diskmedlet Yes. Ni vet, den där killen som konstaterar att han ska springa över till grannen för att fråga om han får lite diskmedel. Det får han – lite diskmedel.
Och så kommer budskapet att ”en droppe Yes” räcker längre, mycket längre än det näst mest sålda diskmedlet eller något sådant. Samtidigt som bilden visar hur 30-40 tallrikar travas upp i Yes-stapeln medan färre staplas i den andra stapeln. Men budskapet är och var att ”en droppe” ska räcka till så många. Vilket förstås innebär att jag inte för ett ögonblick tror på reklambudskapet.
En annan sak när vi är inne på reklam. Ta den som riktar sig till tjejer och kvinnor exempelvis. Rakhyvlar och andra metoder som ska ta bort hår på oönskade ställen demonstreras av tjejer och kvinnor som inte har ett enda hårstrå att ta bort. Hur trovärdigt är det. Nej, visa en tjej med riktiga buskar under armarna som tar rakhyveln och drar ett ta med den för att bli alldeles ren från hår där hyveln gått fram. Men det kan förstås inte visas. Dels därför att folk inte vill se att tjejer och kvinnor har hår under armarna, dels därför att det minsann inte är så enkelt att bli av med håret med ett milt och gentilt drag av en ladyanpassad rakhyvel.
Nog om detta och om allt annat. Min dag har varit god.
Ristningar 